1. Johannes brev, kap. 4, del 4
(fortsättning följer, om Gud vill)
(jag har valt att använda mig av den bästa svenska bibelöversättningen, den från 1917)
Kapitel 4, v. 11-13:
11. Mina älskade, om Gud så har älskat oss, då äro ock vi pliktiga att älska varandra.
12. Ingen har någonsin sett Gud. Om vi älska varandra, så förbliver Gud i oss, och hans kärlek är fullkomnad i oss.
13. Därav att han har givit oss av sin Ande veta vi att vi förbliva i honom, och att han förbliver i oss.
Min kommentar: V.11: Det är liksom som om Johannes vill säga att Gud är vår förebild i
kärleken, att vi är pliktiga att ta efter honom, att följa i hans fotspår. Lite som Jesus sade:
"Varen alltså I fullkomliga, såsom eder himmelske Fader är fullkomlig." Det är logiskt. Vi
är skapade till Guds avbilder, till att vara en återspegling av Guds väsen.
V.12: Nu går Johannes ut på djupt vatten. Ingen har någonsin sett Gud. Det är starkt sagt.
Och det är judiskt, mycket judiskt. Inte ens Mose såg, enligt judendomen, Guds ansikte,
bara Gud på ryggen. Jag tror på detta. Ingen har någonsin sett Gud, sådan han är som
Fadern, han är osynlig, men vi har sett honom som Sonen, vi har sett Jesus Kristus, Fadern
inkarnerad. På det sättet har vi sett Gud, men bara på ryggen, likt Mose. Att se den osynlige
Guden, Fadern själv i sin nakenhet, vore att se Gud i ansiktet.
På samma sätt som ingen har sett Gud, har ingen sett verklighetens uppståndelsevärld,
den egentliga himlen, ovanför Hades' himmel, där man är vaken och inte sover. Vi har
dock sett denna värld på ryggen, när Jesus visade sig som uppstånden för sina lärjungar.
Men ingen människa har gått in i denna värld helt och hållet, den har bara stuckit sitt huvud
in i vår värld lite grann. Jag kan dock tänka mig att atomer och bakterier besöker helt och
hållet denna värld redan under sitt jordeliv, så heliga är de. Så det är bara människor som
inte har sett Gud och verklighetens uppståndelsevärld.
V.13: Vad är att ha fått Guds Ande? Det är att ha fått Andens dop, och det igen är att ha blivit
doppad ner i Guds väsen, och kommit upp förnyad, med Guds väsen i sitt bröst. Ett simpelt
lyckorus är inget Andedop, det är att ha missförstått Andedopet totalt. Blott om lyckoruset för-
vandlar dig för resten av ditt liv, har du fått Andens dop. Detta dop är något holistiskt, som be-
rör hela människan, och Ande kan betyda väsen eller medvetande på hebreiska och grekiska,
och är något mycket mer än ett simpelt lyckorus á la pingströrelsen. Att få Andens dop är att
få hela Gud i sig, inte bara hans extatiska effekter. Och mycket kunde sägas om vad Guds
väsen är för något, men låt mig kort nämna något om vad det är: Det är skogens ande och
fågelungars ande. 
