Forest Man

 

Gud är atomernas kosmiska gemenskap, varje varelse är en atom innerst inne ("centralatomen" utgör deras ande) men den högste atomen är den som genomtränger alla andra som själen genomtränger kroppen i människan och är den atom som är den personlige guden. Han är också den störste atomen av alla, och är oändlig, omfattande all död och levande materia. Den levande delen av Gud är begränsad i omfång och dimensioner. Guds allmakt är därför begränsad, Gud är begränsad. Om man tar den döda delen med i beräkning, är Gud oändlig i omfång och dimensioner. 

 

Gud är ingen människa, varje varelse har sin arketyp i honom. 

 

 

Gud Faders centralatom utgjorde anden i Jesu kropp. Den transplanterades till jorden från yttre rymden när Jesus alstrades i Marias moderliv. Jesus är således inte någon "andra personen i treenigheten", utan Fadern i synlig, mänsklig form. När Jesus uppstod, gick han in i "de levandes land", "verklighetens uppståndelsevärld", som är den egentliga himlen ovanför Hades, dödsriket, som är i mullens drömliv. Där finns det en parallellversion av Tellus som är perfekt, och i den inkarnerades Jesus efter sin död, först som människa, sedan reinkarnerades han vidare som mikrovarelse, främst bakterie. Han vilar nu i mullen på himlens Tellus för att levandegöras till människa igen vid sin återkomst. Då skapar Gud honom till människa av den jordklimpen där han är bakterie, och han blir den första människan i tusenårsriket (alla dör vid Jesu återkomst), likt en ny Adam, som skapar sitt eget släkte av alla helgonen som reinkarneras som människor på himlens Tellus i tusenårsriket. 

 

Även som mikrovarelse regerar Jesus himmel och jord, och är överallt närvarande, även som människa, för människorna, men som djur och växt för djuren och växterna. Men han blev en mikrovarelse på himlens Tellus för att vila ut sig och återhämta sig, ty ingen vila är så skön som mikrolivets vila. Mikrolivet är vårt egentliga hem, makrolivet en utflykt. 

 

 

Det levande universum är från evighet, och skall vara till evig tid. Jorden har en början och skall få ett slut, men det mäts i miljarder år. Jorden fick sin nuvarande form då ärkeängelen Satanael (Satan), den högste ängelen, föll i synd, och kapade jorden från Gud för att göra den till sitt eget imperium där han skulle vara Guden. Så Satan har skapat jorden såsom den nu ser ut. Men han gjorde det av material som var där redan, som Gud hade skapat. Så indirekt har Gud skapat jorden och allt som finns på den. Men Satan skapade de naturlagar med död och förgängelse som vi ser nu, och splittrade anden och materien, så att anden blev gömd och inte syntes längre. Dvs. älvorna och trollen och alla naturväsen blev osynliga. Mer och mer. Jordens fall var en lång process, då Satan skapade Adam och Eva var jorden ännu ett paradis, en Edens lustgård. Då hade inte förgängelselagarna uppstått ännu. Då också människan deltog i Satans fall kom jordens fall ordentligt igång, och döden uppstod. Satan har blivit alltmer ond eftersom tiden har gått, och jorden alltmer förstörd av hans civilisation. I början var han god.  

 

 

Satans syndafall var civilisationens första frö, innan dess fanns ingen civilisation. Allt var natur. Det fanns inga redskap. Med det första redskapet uppstod synden och civilisationen, som bestod av att bryta bildförbudet i Moselagen och göra en bild av himmelska ting. Det första redskapet var en panflöjt av sjöns vass, då Satan ville göra sig en bild av fåglarnas sång. Jaktredskapet var Adams och Evas syndafall, då de dödade sitt första djur, ett lejon. Sedan blev det flera och flera redskap, och civilisationen hade uppkommit. 

 

 

Civilisationen genomgick många olika epoker, och den sista epoken, den messianska, startade då Jesus föddes till jorden. Då hade mörkret blivit så stort att Gud måste visa sig för mänskligheten i fysisk form på jorden, så det gick att bli frälst även i ändens tid (det har blivit svårare och svårare att bli frälst desto längre civilisationen har hållit på, i början efter Adams fall uppstod de flesta från de döda, dvs. de hade aldrig gjort några synder). 

 

 

Till slut blir det så illa med civilisationen att Jesus måste avsluta det hela, eller civilisationen måste göra självmord. Det sker genom civilisationen kollaps i slutet av den messianska tidsåldern, som leder till Jesu återkomst i skyn ovanför Jerusalem, och tusenårsrikets upprättelse, som innebär att den grovmateriella verkligheten upplöses, dvs. Tellus' grovmateriella del upplöses, och enbart den finmateriella återstår, som är det himmelske Tellus (Tellus är den enda planeten i universum som har en grovmateriell del som är skild från den finmateriella delen). Tusenårsriket innebär att en tid av dom går över jorden, då domedagsstäder skall placeras ut över jorden, himmelska Jerusalems, och när domens tid är ute, är städernas tid ute, och allt återgår till naturen, och tusenårsriket tar slut. Det himmelske Tellus kvarstår, bara städerna tas bort. När städerna tas bort, inträffar alltings återställelse, och alla ogudaktiga människor och demoner vaknar ur dödsrikets slummer och blir frälsta i mikrolivet genom demens. Satan blir också frälst, genom demens i mikrolivet.