Forest Man

I våra fysiska ögon är verkligheten splittrad i ande och materia, och vi ser bara materien, men för änglarnas ögon är det inte så. I änglarnas ögon är ande och materia ett, så när de ser på dig, ser de hela dig, med ande, själ, kropp och allt, på en och samma gång. De har silverblicken, som ser tillvaron så som Gud ser den. De ser tillvaron i dess helhet, i dess totalitet, de genomskådar tillvaron, ser bakom fasaden. Den fysiska materien på jorden som vi ser, är bara fasaden av tillvaron. Om våra andliga ögon skulle öppnas, skulle vi se tvärs igenom allt, och se alltings ande och själ, och därigenom upptäcka alla finmateriella varelser som tillvaron innehåller, älvor och troll och vad inte namn har. Den grovmateriella tillvaron finns alltså inuti den finmateriella tillvaron såsom i en rysk docka, men om vi har blivit andligt blinda, vilket vi alla är, ser vi bara den inre dockan, inte hela dockan. Dockan har faktiskt otaliga lager av dockor, och vi ser bara den lägsta dockan, den innersta. Vi ser alltså bara toppen av verklighetens isberg, medan det finns så mycket mer att se för den som har de andliga ögonen öppnade. Och alla dessa verkligheter går in i varann, de är inte åtskilda i rummet. Det är det som det betyder att Gud är bortom rummet. Gud är den yttersta dockan, och det är bara en verklighet, den personlige Guden, och den är nästan oändligt stor. På så sätt bor vi i Gud.