Varför jag endast räknar 854 år efter Jesu död
Många har säkert undrat över hur jag kan räkna bara 854 år sedan Jesu död. Är det inte helt tokigt? Ja, jag erkänner det. Det är tokigt. Jag vill med detta också tillspetsa det hela lite, reta upp folk, det jag menar är att vi inte riktigt kan veta hur många år som har gått sedan Jesu död, och så drämmer jag till med det kortast tänkbara tidsperspektivet. Förstås kan det ha tagit mycket längre tid än så, 1300 år anser jag ännu som rimligt, inte mer än så. Men varför 854 år?
Orsaken ligger i hur mytisk historieskrivningen var innan den historiskt-kritiska metoden växte fram med Baruch Spinoza (1632-1677), som var den förste att påpeka en så uppenbar sak som att Mose inte hade kunnat skriva den färdiga versionen av Moseböckerna, eftersom det står om hans egen död i sista Moseboken. Historieskrivningen före Spinoza var så mytisk, att man ännu på Spinozas tid skrev historia såsom den är skriven i Bibeln, på ett mytiskt sätt, såsom evangelierna är skrivna. Inte heller Bibelns kronologi går att lita på - det har gått avsevärt längre tid än Bibeln låter påskina, sedan Adam. Det som lagts till i modern historia, bör avskrivas den, och läggas till Gamla Testamentets tid, av kronologi, i alla kulturers kronologi. Det har även skett avsevärt mer mirakel på Gamla Testamentets tid än Bibeln låter påskina - Bibeln är en karikatyr, en serietidning, himmelsk Kalle Anka, helig och fläckfri även så.
Även textkritiken och källkritiken, är av mycket ungt datum, så t.ex. kan man se de första ansatserna till modern textkritik först hos Erasmus av Rotterdam på Reformationens tid, ja i Renässansens gryning. Det var med Renässansen historiemedvetandet föddes så som vi har det i dag med vurmen för antiken. Det var med den och boktryckarkonsten som man började skriva historia på allvar - och räkna historia på allvar. Innan det var det gissningar och barnalek i dagis - med kungalängder och påvelängder och allt, dvs. listor över kungar och påvar. Man hade inte den kontroll över materialet som man lät påskina, infrastrukturen för det saknades. Man daterade inte ting på modernt vis före Gutenberg och hans årtal på böckerna. Innan dess daterade man genom att gissa sig fram, för det mesta, då man skulle datera gammalt material - manuskripten saknade ofta årtal. Hade vi bara varit så lyckliga att Paulus hade satt årtal på sina brev, men det gjorde han inte, och inte Franciskus heller på medeltiden, på sina brev.
