Forest Man

Lars Larsen's blog

Fruktansvärt dåliga nyheter för klimatet: Iran hittade nyss ett gigantiskt nytt oljefält. Något är mystiskt med fyndet

Publicerad 2019-11-11 15:43:00 i Autobiographical notes, Euthanasy, Peak Oil and energy questions, The collapse of civilization,

Iran har nyligen hittat ett nytt gigantiskt oljefält, innehållande ca. 53 miljarder fat olja, läs t.ex. denna artikel om det (tidningsvärlden är full av nyheten). Vi använder idag 36,4 miljarder fat olja per år (ett fat är 159 liter), så det betyder att den oljerelaterade globala kollapsen kan komma att skjutas ett och ett halvt år in i framtiden. 
 
Och jag som alltid går och väntar på nyheter som är dåliga för civilisationen, men bra för naturen och klimatet (nyheter brukar vara bra för antingen miljön eller så civilisationen, sällan båda på en gång). Jag som går och hoppas på civilisationens kollaps och naturens slutgiltiga seger, att den ska ske så snart som möjligt. Jag biter i gräset och grämer mig. Ett och ett halvt år till att vänta. Känns som en lång tid. Ett sådant jättefynd i en så oljegeologiskt genomkammad region som mellanöstern, hade få väntat sig, inte heller jag. Det är ytterst märkligt. 
 
Jag hittar bara en bra bild för att beskriva hur jag känner mig. Det finns en historia, jag minns inte vem som berättade den, någon eutanasiaktivist i alla fall, en historia om en son och hans far, där fadern låg på sin dödsbädd i stora plågor. En dag kom sonen in i rummet där fadern låg på sin dödsbädd, och fadern reste överkroppen upp i sängen, och frågade sonen: "Är jag död nu?". Sonen svarade: "nej", och över faderns ansikte spred sig en besvikelse så smärtsam att det gjorde ont att se. Han hade väntat länge på att få dö. Ett varningens ord till alla eutanasimotståndare. Det är en sann historia. 
 
Men jag känner mig som fadern i historien, en som väntar på att civilisationen ska dö, detta helvetesmaskineri, så livet kommer tillbaka, jag är en som biter i gräset över att måsta vänta kanske ett och ett halvt år till på slutet. 
 
Vad ska jag trösta mig med? 
 
Min bästa snuttefilt är att detta fynt sannolikt inte kommer att förändra det faktum att världen passerat Peak Oil, och att nedgången har börjat. Nedgången kommer bara att gå lite saktare, och faktiskt har peakoilarna räknat med flera större eller mindre (mest mindre) fynd i sina Peak Oil-beräkningar. 
 
Och så vad jag skrev i detta blogginlägg i januari 2017 om Peak Oil, där jag citerar bloggen "Olja för blåbär" som inte kan beskyllas för överdriven pessimism: 
 
""Mellan 2018 och 2040 krävs motsvarande fyra nya Saudiarabien i ny produktion för att ersätta nedgången i befintliga (olje-)fält." (Bloggen Olja för Blåbär, i detta viktiga inlägg om en nära stundande oljetopp och oljeproduktionsnedgång) (Saudi-Arabien är världens största oljeproducent, och står för ungefär 13% av all oljeproduktion)"
 
Bloggen Olja för blåbär hade helt rätt i att oljeproduktionen skulle börja minska 2018. Det gjorde den, i november det året. Så nu är vi inne i den tiden då vi behöver nya Saudi Arabien för att klara oss, för att rädda den ekonomiska tillväxten. Fyndet i Iran är ett en lite över sjättedels Saudiarabien, Saudiarabiens oljereserver är ca. 300 miljarder fat olja enligt optimister, och fyndets storlek i Iran har nog också uppskattats av optimister, det känns annars för otroligt att ett så stort fynd inte har upptäckts förr i en av oljevärldens mest genomsökta områden (jag menar, nu hittar man olja på flera kilometers havsdjup, flera kilometer under havsbottnen, åtskilliga mil ut på havet, och man har letat olja i långt över hundrafemtio år). 
 
Måtte Iran, för klimatets skull, för Allahs skull, låta sina kolväten förbli i jorden, och därmed offra sig själva i stället för att offra planeten, detta sistnämnda något som blir mycket tyngre i längden än det förstnämnda. Men jag har på känn att girigheten styr i Iran, ty civilisationen styr. De kortsiktiga vinstintressena styr. 
 
Men alla som känner som jag, ta tröst av mina snuttefiltar ovan. 
 
Men, kan oljefyndet handla om otillgänglig olja (kanske rentav s.k. okonventionell olja?), mycket dyr att utvinna? Jag hoppas innerligen det. Nyheten om oljefyndet är förresten mycket märklig, det känns som om det är något som inte stämmer. 
 
Jag menar, i CNN:s artikel om oljefyndet som jag anför ovan, står det: 
 
"The oil field in southwest Iran stretches over an area of 2,400 sq km (about 1,491 square miles) in the Khuzestan province and is around 80 meters (262 feet) deep, according to the Iranian leader."
 
Men det är ju i samma område, sydvästra Iran, där de stora oljefälten har varit upptäckta och i full bruk sedan urminnes tider! Se denna karta, t.ex. 
 
2400 kvadratkilometer! Det är ett gigantiskt område! Mitt i smeten! Och i Khuzestan ännu till, mitt i smetens smet! På det område i världen där det finns mest olja, och detta har oljeindustrin vetat i minst hundra år (för att vara exakt, ca. 119 år)!  Och oljefyndet var bara på 80 meters djup! (tänk på oljefält till havs, de kan hitta olja och borra upp den fem kilometer ner från vattenytan räknat) Och fyndet är de näst största i Irans historia! En tredjedel av hela Irans oljereserver, och Iran är bland världens största oljeländer, jag tror dom hör till "top five" (ja, i denna artikel står det att Iran har världens fjärdestörsta oljereserver. Saudiarabien har mest, och det p.g.a. att landet ligger i samma område, runt persiska viken! Det är i det gamla floddeltaområdet som rinner ut i persiska viken som det finns mest olja i världen, och Khuzestan ligger just där)! Hur kan de inte ha hittat det förr? Något är riktigt mysko här. Måtte det vara en chimär. En politiskt strategisk gest, kanske? 
 
Nej. Är dom verkligen så dumma att de tror att man går på något sådant? Jag tror inte på den här oljefyndsnyheten längre, jag tappade tron i skrivandets stund. Jag tror inte ett dugg. Det påminner för mycket om tidigare fejkade fynd, tidigare chimärfynd. Jag minns ett sånt för några år sedan. Det handlar nästan alltid om okonventionell olja, mycket dyr att utvinna.  
 
Uppdatering 14.11.2019:
 
Det har visat sig att oljefyndet i Irak inte handlade om ett helt nytt oljefält, utan om en expansion i uppskattningen av "oil resources", som inte innebär den mängd olja som kan utvinnas, utan enbart den olja som finns i backen, vilket alltid är mycket, mycket mer än man kan utvinna till rimliga priser. Denna youtubevideo förklarar saken. Alltså hade jag rätt i mina misstankar. 

Om

Min profilbild

Lars Larsen

Born 1984 in Finland, Norwegian, lives in Österbybruk, Sweden, poet, ecotheologian and ecophilosopher (though not an academic such), is also called "The monk" ("munken", he is monk in a self-founded monastery order, "Den Heliga Naturens Orden", "The Order of the Holy Nature"), he calls himself "Forest Man Snailson" (Skogsmannen Snigelson) because of certain strong ties to Nature and the animals, founded among other things through many years of homelessness living in tent, cot, cave and several huts in the Flaten Nature Reserve and the Nacka Reserve outside of Stockholm. He debuted as a poet in 2007 with "Över floden mig" ("Across the river of me"), published by himself, he has also published an ecotheological work, "Djurisk teologi. Paradisets återkomst" (Animalistic theology. The return of paradise") on Titel förlag 2010. He has published the poem collection "Naturens återkomst" (The return of Nature) on Fri Press förlag 2018 together with Titti Spaltro, his ex-girlfriend. Lars' professions are two, cleaner and painter (buildings). Before he was homeless, but right now he lives in Österby boende, a group home for mental patients 45 km northeast of Uppsala. His adress is: Harviksvägen 6A, 74830 Österbybruk, Sverige. One can reach him in the comments section on this blog. His texts on this blog are without copyright, belonging to "Public Domain".

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela