Forest Man

Lars Larsen's blog

Om ett typiskt fall av mobbning

Publicerad 2023-02-19 11:48:00 i Critique of "progress", Critique of civilization, Critique of modernism, Critique of science, Critique of technology, Dogs, Evilness, Fascism and nazism, Non-human animals, Psychiatry and psychology, Sin,

Det var en kille. Han passade inte i denna världen. Han var så annorlunda, han fungerade inte socialt. Hans intellekt var rustat på ett annat vis än det vis som skolgången krävde. Ingen i skolan fick någonsin se och märka vad just han var bra på, ty skolan var skräddarsydd för en viss människotyp, för "Homo Colossus", för den tekniska, kallt beräknande och analytiska människan, med teknisk, matematisk-logisk intelligens, som om människan vore en robot. Om ens intellekt var på ett annat vis, om man inte uppfyllde kraven, blev man kallad "utvecklingsstörd" av myndigheterna. De mobbade en med sådana ord. Numera heter mobbningsordet "intellektuellt funktionshindrad". När skall det ordet också officiellt bli ett mobbningsord? Det brukar inte ta länge, så byter de ord för sitt förtryck, för att komma undan med det, för att det inte ska bli för uppenbart att de mobbar de som inte passar in. Ja, vår kära kille fick detta stämpel i pannan, "intellektuellt funktionshindrad", och det ordet förstörde hela hans liv, och ingen upptäckte någonsin just denna killes unika begåvning, som var att hålla på med djur, ta hand om djur och kunna tala med och förstå djur. På detta område var han helt överlägsen sina jämnåriga, men han fick aldrig credit för det, ingen upptäckte det nånsin, ty han blev satt på anstalt för resten av hans liv. Men i hemlighet, när ingen märkte det, hälsade han på hundar på gatan, och talade med dem om sitt hjärtas hemligheter. Det kändes som om hundarna var de enda som verkligen förstod honom, och han kände sig ett med dem i hjärtats innersta. 
 
Må vi hedra denna killes minne. 
 
 
P.S. Väl att märka, har de vilda urfolken i skogarna inga anstalter för "intellektuellt funktionshindrade", inga särskilda hyddor för dem eller någon annan särbehandling av sådana människor. De värderar inte sådana egenskaper som gör att denna sak skulle bli ett problem för dem. "Intellektuellt funktionshindrade" kan bara uppstå i ett storskaligt samhälle, i en civilisation där det naturförstörande och kallt beräknande, grymma diktator-intellektet upphöjs till norm. Det upphör att vara ett problem i det småskaliga livet, där alla känner varann och tar hand om varann och där de mjuka värdena i livet regerar. Det samma skulle kunna sägas om "schizofreni" och om en mängd mentala "sjukdomar". Livet i hela sin mångfald passar inte i civilisationen. Där passar bara döden, naturförstörelsen och den kalla, diktatoriska teknologin, som ska pressa allt liv in i samma förstörande fåror, alltså fascismen. 
 
Vi märker inte detta så länge vi följer normerna. Det är när vi inte passar in, som vi märker hur hemsk civilisationen är, och vi förenar oss ofta med martyrernas skara. Urfolken har inte detta problem på samma sätt. Det går inte på samma sätt att inte passa in i ett småskaligt samhälle, ty livet i sin mångfald ryms där, eftersom man bryr sig om varann, alla känner alla och man bildar sig om varann, om alla i stammen, så att förståelse uppstår, och därmed lösningar på problem. Jämför detta med hur lite psykiatriker idag vet om sina patienter. Jag har mycket erfarenhet här, av hur lite tid psykiatriker har för sina patienter, för att sätta sig in i dem och deras liv, så att förståelse, och därmed lösningar, kan uppstå. 

Om

Min profilbild

Lars Larsen

Born 1984 in Finland. Norwegian, lives in Stockholm, Sweden. Poet, ecotheologian and ecophilosopher (though not an academic such in both cases, although he studied theology for almost three years at Åbo Academy University), is also called "The monk" ("munken", he is monk in a self-founded monastery order, "Den Heliga Naturens Orden", "The Order of the Holy Nature"), he calls himself "Forest Man Snailson" (Skogsmannen Snigelson) because of certain strong ties to Nature and the animals, founded among other things through many years of homelessness living in tent, cot, cave and several huts in the Flaten Nature Reserve, the Nacka Reserve and "Kaknästornsskogen" outside of Stockholm. He debuted as a poet in 2007 with "Över floden mig" ("Across the river of me"), published by himself, he has also published an ecotheological work, "Djurisk teologi. Paradisets återkomst" (Animalistic theology. The return of paradise") on Titel förlag 2010. He has published the poem collection "Naturens återkomst" (The return of Nature) on Fri Press förlag 2018 together with Titti Spaltro, his ex-girlfriend. Lars's professions are two, cleaner and painter (buildings). Before he was homeless, but right now he lives in Attendo Herrgårdsvägen, a psychiatric group home for mental patients in Danderyd, Stockholm. His adress is: Herrgårdsvägen 25, 18239 Danderyd, Sverige. One can reach him in the comments section on this blog. His texts on this blog are without copyright, belonging to "Public Domain". He is the author of the texts, if no one is mentioned.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela