Forest Man

Lars Larsen's blog

Kommentar till 1. Petrusbrevet, kapitel 1, del 4.

Publicerad 2022-07-20 11:16:00 i Commentaries to New Testament books, Consecration (holiness), Joy and hope, My books, Mystical death, Mystics and mysticism, Psychiatric medications, Psychiatry and psychology, Resurrection, Suffering and theodicy, The Bible, The Millennial Kingdom, The Old Testament and the Jews, The third Jewish temple, Vladimir Putin, Wars,

(jag skrev detta på psyket i juni i år)
 
Vers 7: "...för att det som är äkta i er tro - och detta är långt dyrbarare än det förgängliga guldet, som dock måste prövas i eld - skall ge pris, härlighet och ära när Jesus Kristus uppenbaras."
 
Kommentar: Varför jublar man när man vunnit en miljon på lotto, men icke när man kommer i prövning, då detta, om man håller ut, gör en rikare, långt rikare, än världens rikaste man? Se där en av tillvarons gåtor. Så blinda är vi människor för det andliga, så jordbundna, så lite lever vi som om Gud och himlen fanns, vi lever faktiskt ofta som om materien vore det enda som fanns. 
 
Men vet du vad. Det finns en utväg, säger aposteln Petrus. Det är genom att inte sky prövningar, ty håller vi ut i dem, luttras vår tro som guld, och vi börjar se in i den osynliga världen, och räkna med den och dess skatter. Går vi igenom tillräckligt många sådana prövningar, jublar vi till slut mitt under plågan. Mitt i det att vi har 20 mg Zyprexa (en hemsk antipsykotisk medicin) i kroppen, och lider av dess biverkningar, utan löfte om lindring eller medicinbyte. Ingen medicin kan då släcka vårt inres stilla jubel, ty Uppståndelsekroppen, som lever av Guds Ord allena, har tagit över, och på den biter inga mediciner, lika lite som Satan med dödens bojor kunde hålla Jesu Uppståndelsekropp kvar i graven. Uppståndelsekroppen är Verklighetskroppen, vår kropp sådan den innerst inne är, i sin individuella kerubiska urbild, bakom det tunna höljet av förstenad, jordbunden materia, den är Verkligheten själv, om du förstår mig rätt, ett med Verkligheten, det Sanna och det Sköna. Satan tror han kan dräpa Verkligheten med piller, dräpa varje skymt av Verklighetskroppen, men det är lika fåfängt att försöka något sådant som att försöka förinta själva existensen, hela vårt universum. Lita på den Skapare som har skapat din Verklighetskropp (det grova och förstenade i din kropp är syndafallets och Satans verk), att han skall låta denna kropp segra till slut i dig, lika säkert som han skall låta Verkligheten, eller Existensen, segra till sist över Förstöraren, Förintaren, Satan Lucifer. Det äkta vaskas sakta fram i tillvaron, genom alla krig, genom all nöd, det äkta i vår tro och i allt, och det skall uppenbaras i härlighet och heder en dag. 
 
Vers 8: "Ni har inte sett honom men älskar honom ändå; ni ser honom ännu inte men tror på honom och kan jubla i outsäglig, himmelsk glädje."
 
Kommentar: Tron ser det osynliga och tror det otroliga, det är trons paradoxala väsen. Är det inte otroligt att allt lidande snart skall ta slut i Jesu Kristi fridsrike? Det ser inte så ut direkt. Det finns många bottnar i löftet om fridsriket. Kanske ditt personliga tusenårsrike har börjat, vem vet. Att du lidit ut vad du lida skulle, och att ditt lidandes tid är förbi? Att härefter kan ingen, inte ens psykiatrisk fångenskap, ta din glädje ifrån dig? Det går människor på vår jord som redan bor i helgedomen vid altaret där, som tempelpojken Samuel i Gamla Testamentet, ja som översteprästen Eli. Som bara väntar på sitt livs Stora Försoningsdag, då de en gång för alla skall få inträda i det Allraheligaste för att offra sitt liv och sitt blod, sin jordiska existens, på altaret där, Förbundsarken. De som bor i templets helgedom har ständigt frid och glädje, och det har ej prästerna och leviterna, som bara gör tjänst där om dagen. Nej, man måste vara tempelgosse eller överstepräst för att få lov att bo i helgedomen. Jesus är vår store överstepräst och tempelgosse som alltid bodde i helgedomen, utom när förhänget rämnade och han klagade av smärta, och när du blir tillräckligt lik Jesus, blir också du en andlig överstepräst som lider ställföreträdande för folkets synder, offrar ditt liv på jorden på Stora Försoningsdagen, och lever i förbön för folket som Jesus, istället för att som Satan anklaga dem dag och natt. Du får Abrahams attityd till Sodom, m.a.o. Då medlar du mellan Putin och Sverige istället för att sprida krigspropaganda. Du blir en andlig general, och du vet om det. Din fullkomning anas i horisonten. 

Om

Min profilbild

Lars Larsen

Born 1984 in Finland. Norwegian, lives in Stockholm, Sweden. Poet, ecotheologian and ecophilosopher (though not an academic such in both cases, although he studied theology for almost three years at Åbo Academy University), is also called "The monk" ("munken", he is monk in a self-founded monastery order, "Den Heliga Naturens Orden", "The Order of the Holy Nature"), he calls himself "Forest Man Snailson" (Skogsmannen Snigelson) because of certain strong ties to Nature and the animals, founded among other things through many years of homelessness living in tent, cot, cave and several huts in the Flaten Nature Reserve, the Nacka Reserve and "Kaknästornsskogen" outside of Stockholm. He debuted as a poet in 2007 with "Över floden mig" ("Across the river of me"), published by himself, he has also published an ecotheological work, "Djurisk teologi. Paradisets återkomst" (Animalistic theology. The return of paradise") on Titel förlag 2010. He has published the poem collection "Naturens återkomst" (The return of Nature) on Fri Press förlag 2018 together with Titti Spaltro, his ex-girlfriend. Lars's professions are two, cleaner and painter (buildings). Before he was homeless, but right now he lives in Attendo Herrgårdsvägen, a psychiatric group home for mental patients in Danderyd, Stockholm. His adress is: Herrgårdsvägen 25, 18239 Danderyd, Sverige. One can reach him in the comments section on this blog. His texts on this blog are without copyright, belonging to "Public Domain". He is the author of the texts, if no one is mentioned.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela