Forest Man

Lars Larsen's blog

Något om "den gröna omställningen" och dess omöjlighet. ENGLISH: Something on "the green transition" and its impossibility.

Publicerad 2023-02-07 18:26:00 i Collapse of civilization, Greenpeace, Heavenly mathematics, Peak Diesel and global net diesel exports, Peak Minerals, Peak Oil and energy questions, Politics, Renewable energy, Simon Michaux, The environmental movement,

(utbrodering av detta engelska blogginlägg av mig)
 
Kära miljöaktivist och gröna omställare. Det är med sorg och vemod och medkänsla jag säger detta till dig nu. Jag vill inte vara cynisk. Men jag tror inte det blir till någon storskalig grön omställning. Det som just nu är så i ropet. Som äntligen fått genomslag. 
 
Orsaken är enkel. Vi har inte tillräckligt med metaller/mineraler för att det ska gå. Den huvudsakliga källan till detta påstående som jag har är den finländska professorn (eng. "associate professor") i geometallurgi, herr Simon Michaux, som alltså har rätt vetenskaplig utbildning och professorexpertis i ämnet.  
 
Här är några artiklar av många som tar upp Michaux' forskning:
 
Is There Enough Metal to Replace Oil?, av Robert Hunziker på Counterpunch, 23 augusti 2022
 
The Green revolution is impossible, av John Hinderaker, på bloggen PowerLine, 6 september 2022.
 
I den senare artikeln läser vi: "Note that 189 years worth of copper production, 400 years of nickel production, 9,921 years of lithium production, 1,733 years of cobalt production, 29,113 years of germanium production, and so on, would be needed for the first 20 years of wind and solar installations."
 
Alltså, du läste rätt, när det gäller litium, som av många anses som den viktigaste nyckeln i den gröna omställningen, i förnyelsebar energiteknik och elbilar, behöver vi nästan 10 000 år av litium produktion för att förse en enda generation på 20 år av solpaneler och vindkraftverk (i en storskalig grön omställning, vad som behövs göras), med denna metall. Detta är alltså enbart för en enda generation. Vad behöver då hundratals år av högteknologisk civilisation? Många vill väl att vår civilisation skall överleva i hundratals år, minst? Och märk ännu att detta bara gäller solkraft och vindkraft. Vad sen med allt det övriga vi behöver, omställningen till elbilar, ellastbilar, elflyg och resten? 
 
Det märkliga är att dessa fakta går helt förbi samhällsplanerarna. Folk som Klaus Schwab och World Economic Forum. Alla med teknograndiosa planer. Tänk, dom sätter sig inte ner och räknar på detta. Verkar inte ens ställa frågorna om detta. Detta övergår helt mitt förstånd. Att man kan vara så döv och blind för verkligheten, för de enklaste matematiska fakta. För mig är det inte svårt att förstå, med mina högstadiematematiska kunskaper (det samma gäller frågan om olje-exporten, där räknar dom inte heller på det, jag lyckades göra det i denna bok, med högstadiematematik).
 
Jag bara säger det: aldrig har matematik varit viktigare. Att ha en fingertoppskänsla för matematik. Ändå verkar det gå förbli våra politiker, som om de aldrig gått genom varken högstadiematematiken, gymnasiematematiken eller universitetsmatematik. 
 
Återigen har jag lust att säga att jag hoppas någon svensk politiker läser detta och gör något åt den matematiska analfabetismen på detta område. Vi behöver folkbildning, vänner. 
 
Men om du inte vill se en sak, ser du det heller inte. Du googlar inte på det. Du sätter skygglapparna på. Du organiserar hela det politiska livet och hela samhället så att sådan information inte ska nå dina öron. Ty du är besatt av dina framsteg, av din teknograndiositet. 
 
Ja. Det blir ingen grön omställning. Det är kanske trist för alla miljöaktivister. För Greenpeace. Men för mig är det inte trist. För jag vill inte att denna bulldozer till civilisation ska leva i evighet, och förstöra jorden ännu mer, bara att vi kör den på förnyelsebart, inte på olja. Det är som att köra en skogshuggarmaskin på förnyelsebart, istället för på olja. Skogen huggs ner i vilket fall som helst. Att önska att civilisationen ska vara evig, är lika dumt som att önska att helvetet ska vara i evighet för de ogudaktiga, som de kristna fundamentalisterna gör. 
 
Därför går min medkänsla bara till dina grusade förhoppningar, inte till din teknograndiositets nederlag. 
 
Men. Kristushoppet återstår. Det är snart det enda som återstår att hoppas på. 
 
 
ENGLISH:
 

(elaboration of this English blog post by me)

Dear environmental activist and green transitioner. It is with sadness and sorrow and compassion that I say this to you now. I don't want to be cynical. But I don't think any large-scale green transition will be possible. What is currently so popular. Which finally had a breakthrough.

The reason is simple. We don't have enough metals/minerals to make it work. The main source of this claim that I have is the Finnish professor of geometallurgy, mr. Simon Michaux, having the right scientific training and professorial expertise on the subject.

Here are some articles among many which refer to Michaux' research: 
 
Is There Enough Metal to Replace Oil?, by Robert Hunziker on Counterpunch, on 23 August, 2022
 
The Green revolution is impossible, by John Hinderaker, on the blog PowerLine, on 6 September 2022.

In the latter article we read: "Note that 189 years worth of copper production, 400 years of nickel production, 9,921 years of lithium production, 1,733 years of cobalt production, 29,113 years of germanium production, and so on, would be needed for the first 20 years of wind and solar installations."

So, you read correctly; regarding lithium, which is considered by many to be the most important key in the green transition, in renewable energy technology and electric cars, we need almost 10,000 years of lithium production to supply a single generation of 20 years of solar panels and wind turbines, with this metal. So this is only for one single generation. What do hundreds of years of high-tech civilization need? Many want our civilization to survive for hundreds of years, at least? And note that this only applies to solar power and wind power. What about all the other things we need, the transition to electric cars, electric trucks, electric airplanes and the rest?

The strange thing is that these facts completely escape the planners of our society. People like Klaus Schwab and the World Economic Forum. All with techno-grandiose plans. Just think about it, they don't sit down and count on these things. They don't even seem to ask the questions about this. This is completely beyond my understanding. That you can be so deaf and blind to reality, to the simplest mathematical facts. For me, it's not difficult to understand, with my secondary school math knowledge (the same applies to the issue of oil exports, they don't count on that either, I managed to do it in this book, with secondary school math).

I'm just saying: math has never been more important. Having a fingertip feeling for math. Nevertheless, it appears like our politicians seem like they never went through either secondary school math, high school math or university math.

Again, I feel like saying that I hope some Swedish politician reads this and does something about the mathematical illiteracy in this area. We need public education, friends.

But if you don't want to see a thing, you won't see it either. You don't google it. You put the blinders on. You organize the whole of political life and the whole of society so that such information should not reach your ears. Because you are obsessed with your progress, with your techno-grandiosity.

Yes. There will be no green transition. It is perhaps sad for all environmentalists. For Greenpeace. But for me it's not sad. Because I don't want this bulldozer of a civilization to live forever, and destroy the earth even more, just that we run it on renewables, not oil. It's like running a logging machine on renewables, instead of oil. The forest is cut down in any case. Wishing civilization to last forever is as stupid as wishing hell to last forever, as the Christian fundamentalists do.

Therefore, my sympathy goes only to your crushed hopes, not to the defeat of your techno-grandiosity.

But. The Christ hope is left. It is soon the only thing left to put one's hope in. 



Om

Min profilbild

Lars Larsen

Born 1984 in Finland. Norwegian, lives in Stockholm, Sweden. Poet, ecotheologian and ecophilosopher (though not an academic such in both cases, although he studied theology for almost three years at Åbo Academy University), is also called "The monk" ("munken", he is monk in a self-founded monastery order, "Den Heliga Naturens Orden", "The Order of the Holy Nature"), he calls himself "Forest Man Snailson" (Skogsmannen Snigelson) because of certain strong ties to Nature and the animals, founded among other things through many years of homelessness living in tent, cot, cave and several huts in the Flaten Nature Reserve, the Nacka Reserve and "Kaknästornsskogen" outside of Stockholm. He debuted as a poet in 2007 with "Över floden mig" ("Across the river of me"), published by himself, he has also published an ecotheological work, "Djurisk teologi. Paradisets återkomst" (Animalistic theology. The return of paradise") on Titel förlag 2010. He has published the poem collection "Naturens återkomst" (The return of Nature) on Fri Press förlag 2018 together with Titti Spaltro, his ex-girlfriend. Lars's professions are two, cleaner and painter (buildings). Before he was homeless, but right now he lives in Attendo Herrgårdsvägen, a psychiatric group home for mental patients in Danderyd, Stockholm. His adress is: Herrgårdsvägen 25, 18239 Danderyd, Sverige. One can reach him in the comments section on this blog. His texts on this blog are without copyright, belonging to "Public Domain". He is the author of the texts, if no one is mentioned.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela