Forest Man

Lars Larsen's blog

Två citat av den tyske teologen Jürgen Moltmann. Min kommentar

Publicerad 2019-10-04 15:21:00 i Babylon's fall, Death, Eschatology, Jürgen Moltmann, Poverty and homelessness, Suffering, The collapse of civilization,

(Här är en wikipediaartikel om Moltmann, född 1926 och lever än, 93 år gammal)
 
"Jag föreställer mig alltså att det eviga livet ger de förkrossade, handikappade och förstörda människorna rum, tid och kraft att leva det liv som var bestämt för dem och som de var födda till. Jag tänker inte så av egoistiska skäl för min personliga fulländnings skull, inte heller moraliskt på grund av någon slags rening utan för den rättfärdighets skull som jag tror är Guds sak och främsta angelägenhet."
 
"Som allt annat vetande är eskatologin alltid bestämd av vissa intressen och leder intresset i en viss riktning. Cui bono? [Bra för vem?] är en kritisk fråga till alla eskatologiska symboler och bilder. Den som äger makt fruktar dess slut, men den som lider under denna makt hoppas på dess slut. De som njuter av livet på den moderna världens solsida fruktar världens undergång, under det att de som lider på dess skuggsida hoppas på dess slut. För den ena kategorin människor betyder ordet apokalyps katastrof för deras värld. För den andra kategorin betyder det att verkligheten avslöjas och att sanningen äntligen kommer i dagen och befriar dem."
 
(från sidorna 136 och 153 i Moltmanns bok "Den Gud som kommer. Kristen eskatologi", tyska originalet publicerat 1995)
 
 
Min kommentar: Jag har nämt det tidigare på mina bloggar, men det förtjänas att upprepas, att civilisationens kollaps är en befrielse för de fattiga och lidande, men inte för de rika. Precis som Moltmann säger. Jag måste tillhöra de fattiga, för jag upplever den kommande kollapsen som något ljuvligt och befriande. Jag spejar efter tidstecken på internet. En del av mig längtar efter att dö också, så jag äntligen får förena mig med naturens liv utan att jag riskerar psykos eller förföljelse för det. Jag är inte suicidal, jag är bara utfattig och förtryckt. Det är samma sak med döden som med kollapsen. Kollapsen får oss att se döden i ansiktet, och kanske vi dör också av den. 

Om

Min profilbild

Lars Larsen

Born 1984 in Finland, Norwegian, lives in Österbybruk, Sweden, poet, ecotheologian and ecophilosopher (though not an academic such), is also called "The monk" ("munken", he is monk in a self-founded monastery order, "Den Heliga Naturens Orden", "The Order of the Holy Nature"), he calls himself "Forest Man Snailson" (Skogsmannen Snigelson) because of certain strong ties to Nature and the animals, founded among other things through many years of homelessness living in tent, cot, cave and several huts in the Flaten Nature Reserve and the Nacka Reserve outside of Stockholm. He debuted as a poet in 2007 with "Över floden mig" ("Across the river of me"), published by himself, he has also published an ecotheological work, "Djurisk teologi. Paradisets återkomst" (Animalistic theology. The return of paradise") on Titel förlag 2010. He has published the poem collection "Naturens återkomst" (The return of Nature) on Fri Press förlag 2018 together with Titti Spaltro, his ex-girlfriend. Lars' professions are two, cleaner and painter (buildings). Before he was homeless, but right now he lives in Österby boende, a group home for mental patients 45 km northeast of Uppsala. His adress is: Harviksvägen 6A, 74830 Österbybruk, Sverige. One can reach him in the comments section on this blog. His texts on this blog are without copyright, belonging to "Public Domain".

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela