Forest Man

Lars Larsen's blog

En liten minidogmatik

Publicerad 2020-12-23 19:00:00 i Adam and Eve, Babylon's fall, Critique of civilization, Eden, God, Jesus, Satan, the demiurg and demons, Spirit and matter, The collapse of civilization, The essence of civilization, The millennial kingdom, The origins of the earth, Universalism, the doctrine about the final salvation of all,

Gud
 
Gud är atomernas kosmiska gemenskap, varje varelse är en atom innerst inne ("centralatomen" utgör deras ande) men den högste atomen är den som genomtränger alla andra som själen genomtränger kroppen i människan och är den atom som är den personlige guden. Han är också den störste atomen av alla, och är oändlig, omfattande all död och levande materia. Den levande delen av Gud är begränsad i omfång och dimensioner. Guds allmakt är därför begränsad, Gud är begränsad. Om man tar den döda delen med i beräkning, är Gud oändlig i omfång och dimensioner. 
 
Gud är ingen människa, varje varelse har sin arketyp i honom. 
 
Jesus
 
Gud Faders centralatom utgjorde anden i Jesu kropp. Den transplanterades till jorden från yttre rymden när Jesus alstrades i Marias moderliv. Jesus är således inte någon "andra personen i treenigheten", utan Fadern i synlig, mänsklig form. När Jesus uppstod, gick han in i "de levandes land", "verklighetens uppståndelsevärld", som är den egentliga himlen ovanför Hades, dödsriket, som är i mullens drömliv. Där finns det en parallellversion av Tellus som är perfekt, och i den inkarnerades Jesus efter sin död, först som människa, sedan reinkarnerades han vidare som mikrovarelse, främst bakterie. Han vilar nu i mullen på himlens Tellus för att levandegöras till människa igen vid sin återkomst. Då skapar Gud honom till människa av den jordklimpen där han är bakterie, och han blir den första människan i tusenårsriket (alla dör vid Jesu återkomst), likt en ny Adam, som skapar sitt eget släkte av alla helgonen som reinkarneras som människor på himlens Tellus i tusenårsriket. 
 
Även som mikrovarelse regerar Jesus himmel och jord, och är överallt närvarande, även som människa, för människorna, men som djur och växt för djuren och växterna. Men han blev en mikrovarelse på himlens Tellus för att vila ut sig och återhämta sig, ty ingen vila är så skön som mikrolivets vila. Mikrolivet är vårt egentliga hem, makrolivet en utflykt. 
 
Skapelsen 
 
Det levande universum är från evighet, och skall vara till evig tid. Jorden har en början och skall få ett slut, men det mäts i miljarder år. Jorden fick sin nuvarande form då ärkeängelen Satanael (Satan), den högste ängelen, föll i synd, och kapade jorden från Gud för att göra den till sitt eget imperium där han skulle vara Guden. Så Satan har skapat jorden såsom den nu ser ut. Men han gjorde det av material som var där redan, som Gud hade skapat. Så indirekt har Gud skapat jorden och allt som finns på den. Men Satan skapade de naturlagar med död och förgängelse som vi ser nu, och splittrade anden och materien, så att anden blev gömd och inte syntes längre. Dvs. älvorna och trollen och alla naturväsen blev osynliga. Mer och mer. Jordens fall var en lång process, då Satan skapade Adam och Eva var jorden ännu ett paradis, en Edens lustgård. Då hade inte förgängelselagarna uppstått ännu. Då också människan deltog i Satans fall kom jordens fall ordentligt igång, och döden uppstod. Satan har blivit alltmer ond eftersom tiden har gått, och jorden alltmer förstörd av hans civilisation. I början var han god.  
 
Civilisationens uppkomst 
 
Satans syndafall var civilisationens första frö, innan dess fanns ingen civilisation. Allt var natur. Det fanns inga redskap. Med det första redskapet uppstod synden och civilisationen, som bestod av att bryta bildförbudet i Moselagen och göra en bild av himmelska ting. Det första redskapet var en panflöjt av sjöns vass, då Satan ville göra sig en bild av fåglarnas sång. Jaktredskapet var Adams och Evas syndafall, då de dödade sitt första djur, ett lejon. Sedan blev det flera och flera redskap, och civilisationen hade uppkommit. 
 
Frälsningen genom Jesus
 
Civilisationen genomgick många olika epoker, och den sista epoken, den messianska, startade då Jesus föddes till jorden. Då hade mörkret blivit så stort att Gud måste visa sig för mänskligheten i fysisk form på jorden, så det gick att bli frälst även i ändens tid (det har blivit svårare och svårare att bli frälst desto längre civilisationen har hållit på, i början efter Adams fall uppstod de flesta från de döda, dvs. de hade aldrig gjort några synder). 
 
Jesu återkomst och Alltings återställelse
 
Till slut blir det så illa med civilisationen att Jesus måste avsluta det hela, eller civilisationen måste göra självmord. Det sker genom civilisationen kollaps i slutet av den messianska tidsåldern, som leder till Jesu återkomst i skyn ovanför Jerusalem, och tusenårsrikets upprättelse, som innebär att den grovmateriella verkligheten upplöses, dvs. Tellus' grovmateriella del upplöses, och enbart den finmateriella återstår, som är det himmelske Tellus (Tellus är den enda planeten i universum som har en grovmateriell del som är skild från den finmateriella delen). Tusenårsriket innebär att en tid av dom går över jorden, då domedagsstäder skall placeras ut över jorden, himmelska Jerusalems, och när domens tid är ute, är städernas tid ute, och allt återgår till naturen, och tusenårsriket tar slut. Det himmelske Tellus kvarstår, bara städerna tas bort. När städerna tas bort, inträffar alltings återställelse, och alla ogudaktiga människor och demoner vaknar ur dödsrikets slummer och blir frälsta i mikrolivet genom demens. Satan blir också frälst, genom demens i mikrolivet. 

Om

Min profilbild

Lars Larsen

Born 1984 in Finland, Norwegian, lives in Österbybruk, Sweden, poet, ecotheologian and ecophilosopher (though not an academic such), is also called "The monk" ("munken", he is monk in a self-founded monastery order, "Den Heliga Naturens Orden", "The Order of the Holy Nature"), he calls himself "Forest Man Snailson" (Skogsmannen Snigelson) because of certain strong ties to Nature and the animals, founded among other things through many years of homelessness living in tent, cot, cave and several huts in the Flaten Nature Reserve and the Nacka Reserve outside of Stockholm. He debuted as a poet in 2007 with "Över floden mig" ("Across the river of me"), published by himself, he has also published an ecotheological work, "Djurisk teologi. Paradisets återkomst" (Animalistic theology. The return of paradise") on Titel förlag 2010. He has published the poem collection "Naturens återkomst" (The return of Nature) on Fri Press förlag 2018 together with Titti Spaltro, his ex-girlfriend. Lars' professions are two, cleaner and painter (buildings). Before he was homeless, but right now he lives in Österby boende, a group home for mental patients 45 km northeast of Uppsala. His adress is: Harviksvägen 6A, 74830 Österbybruk, Sverige. One can reach him in the comments section on this blog. His texts on this blog are without copyright, belonging to "Public Domain".

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela