Forest Man

 1.  Var och en som tror att Jesus är Kristus, han är född av Gud;
      och var och en som älskar honom som födde, han älskar ock den
      som är född av honom.

  2.  Därför, när vi älska Gud och hålla hans bud, då veta vi att vi
      älska Guds barn.

  3.  Ty däri består kärleken till Gud, att vi hålla hans bud; och
      hans bud äro icke tunga.


Min kommentar: V.1: Här återigen: när Johannes talar om tro, använder han ordet "pistis", som 
också kan betyda trohet, så han menar aldrig bara ett simpelt försanthållande (tänk på Jakobs ord
att "Du tror att Gud är en. Däri gör du rätt; också de onda andarna tro det och bäva.", Jak. 2:19), 
utan menar en holistisk tro, som också innefattar gärning. Sann tro kan aldrig vara utan gärning,
säger Jakob. I och för sig är tron den största och viktigaste gärningen, så även om du verkligen tror 
Gud utan någon mer gärning, är det en gärning i sig. Det krävs mycket för att tro. Det är ingen 
billig sak, som det kan låta. Vem tror på allvar att Gud kan göra mirakel, att han kan höra bön? 
Det ses i vår livsstil, om vi räknar med Gud. 


V.2: Om vi tvivlar på vår kärlek till våra medmänniskor, kan vi få Andens vittnesbörd med vår ande
att vi älskar, om vi vet med oss själva att vi älskar Gud. Den som tror, han älskar. Tror du på Gud,
älskar du Gud, Då har du med din vilja omfattat Gud. Tron födes ur viljan, tron börjar med att vilja 
tro, och viljan är också kärlekens centrum, varifrån kärleken utgår. Man vill tro, eftersom man 
älskar den som man ska tro på. Och när man älskar och tror, då håller man dens bud som man tror 
på och älskar, enligt Johannes. Något annat är inte möjligt. Så också av det kan vi kolla om vi älskar 
våra medmänniskor, om vi hålla Guds bud. Johannes menar med Guds bud inte den mosaiska lagen, 
utan den levande Gudens bud, direkt till oss, delvis förmedlade i Bibeln. Känner du Guds bud i ditt
hjärta? Känner du befallningar från Herren Gud om vad du ska göra? Om du älskar dem, då vet du 
att du älskar din medmänniska. 

V.3: Om Guds bud är tunga, då kanske vi har fel Gud. Den levande Gudens bud är inte tunga, säger
Johannes. Därför går de att älska. Varför är de inte tunga? Därför att Gud, den sanne Guden, vill 
vårt bästa, vill vårt väl, och hans bud utgår från vad han vill med oss. Och han har också ordnat det 
så vist att allt samverkar till vårt bästa, och detta utgår också från hans bud. Hans bud utgår till hela 
universum, varje mikrob hör hans bud, och allt är samstämt så att det skall verka till ditt bästa. Den 
dag du förstår det, den dagen förälskar du dig i Guds bud, både de levande och aktuella buden i 
Bibeln och de du känner i ditt hjärta. Lyssna in Guds bud till dig, och du lär dig älska dem. I Gamla 
Testamentet är Guds bud i en bräcklig form, en skugga av Guds bud i Nya Testamentet, som är de 
fullkomliga buden. Gå därför primärt till buden i Nya Testamentet, och lär dig läsa Gamla Testamen-
tet utifrån det nya, inte tvärtom. Då lär du dig älska Guds bud. Gamla Testamentets bud är svåra
att älska. Vi kan älska dem indirekt, som förebud om Nya Testamentets bud.