Forest Man

Lars Larsen's blog

Gud måste vara begränsad

Publicerad 2021-10-26 20:46:00 i Ecophilosophy, Ecotheology, Evilness, God, God's providence, Healing and other miracles, Heaven, Heavenly physics, Insects, Non-human animals, Plants, Sin, Suffering and theodicy,

När jag pratade med min vän Titti Spaltro om lidandets problem, kom hon med en fyndig idé; tänk om det är andliga naturlagar som hindrar Gud från att gripa in i många sammanhang. Att Gud skulle på nåt sätt vara begränsad av sina himmelska naturlagar som finns i himlen, som är en verklig, materiell värld med egna naturlagar, Uppståndelsens värld. 
 
Om vi inte förutsätter att Gud är begränsad, kommer vi ingen vart i teodicéproblemets lösning. Då blir svaret på teodicéproblemet att antingen kan Gud göra allt som går att göra, vilket han uppenbarligen inte gör, eller så är Gud ond på nåt vis, eftersom han kan göra gott men inte gör det. Men antar vi att Gud är begränsad till sina himmelska naturlagar, kommer vi ur denna knipa. Eftersom jag inte har upptäckt att Gud skulle vara ond (tänk på alla nära döden-upplevelser där folk möter ett ljus som är oerhört kärleksfullt och älskar med villkorslös kärlek), snarare har jag märkt att vi lever i en fallen värld, så är teorin att Gud skulle vara begränsad på något sätt, den lösning som ligger mig närmast till hands. Titti sa också att eftersom vi är Guds avbilder och är begränsade, är också Gud, vår urbild, begränsad. Vi måste göra upp med Guds allmakt, lite som prästen och hovpredikanten Ludvig Jönsson (1923-1985) gjorde när han skrev boken "Uppgörelse med allmakten och döden"(1978). Guds allmakt är inte förenbar med hans godhet, annars skulle vi inte se sånt massivt lidande som det finns på vår planet idag. Kanske var människan Guds misstag, ett sorgebarn, som p.g.a. det är hans ögonsten som han försöker upprätta, men inte kan helt och med alla förrän tiden är mogen för det. Och kanske är Gud så god, att de meningslösa lidandena i människolivet sätts i en kompost där de blir till näringsrik jord för nytt liv, så att allt lidande tjänar till det goda för människan, på ett sätt som är omöjligt att lista ut. "Allt tjänar", som Strindberg sa, är i själva verket kärnan i Bibelns lösning på teodicéproblemet. Vi förstår intet av det, men när vi står där, framme i himlen, får vi veta den stora bilden, helhetssammanhanget, och vi kan "förlåta Gud" för att han inte gjorde mer mirakel i vårt liv och i andras liv. Försonas med Guds begränsningar. Jag tror dock Gud gör så mycket mirakel han kan, så mycket gott han kan, räkna bara miraklen i ditt liv så ska du se att saker händer. Men i lidandets stund har vi tendensen att glömma alla Guds välgärningar i våra liv, vi ser bara världen genom depressionens glasögon. Gud är som frånvarande. Men i sådana stunder, läs böcker om mirakel Gud har gjort för människor, och du skall tröstas. Snart är det din tur. Gud måste vara god, så mycket gott gör han i världen. Det är människorna som är onda, men ordet ond är inte rätta ordet här. Jag tror inte på ondskans existens. "Ondska" är svaghet och kunskapsbrist. Som en naturkatastrof, för att tala med filosofen Derk Pereboom. 
 
Men jag har också tänkt på att det finns en ekologisk förklaring till varför vi ser relativt lite av mirakel i vår vardag. En ekologisk andlig naturlag, kan man säga, som begränsar Gud i hans handlande. Hur ska det gå med naturen om Gud hela tiden kelar med sitt sorgebarn människan? Sjukdomar och lidande lägger nämligen lock på människans destruktiva krafter som förstör miljön och plågar djur. Hur skulle det se ut med överbefolkningen på jorden om Gud bara gjorde oss till viljes hela tiden? Och ingen dog i förtid av sjukdomar och krig? Om alla fick barn som ville ha det? Det skulle bli en ohygglig överbefolkning på jorden, som skulle förstöra naturen på kort tid. Gud ser inte till personen, han har inga speciella kelgrisar på jorden. Han helar människor och djur på lika villkor. Vi är ju lika mycket värda som djur och växter, ja allt levande. Så länge vi lever i denna fallna värld behövs lidandet alltså för att upprätthålla den ekologiska balansen i naturen, att vi människor är sjuka och svaga är en fördel för djur och växter, för då får de vara lite mer i fred för vår rovdrift. Gud  måste se till att vi människor inte blir för framgångsrika, om han ska klara av att ge oss den tid vi behöver för att mogna för och bli beredd på hans väldiga skörd i Jesu uppståndelse och alltings återställelse. Gud har en perfekt plan, men han är begränsad av ekologiska frågor och andra av hans himmelska naturlagar. Han kan t.ex. inte göra onda gärningar. De himmelska naturlagarna tillåter det ej. Så han är inte allsmäktig. Han gör vad som är kärleksfullt mot alla, kalla det kärlekens "allmakt", och då får han inte glömma insekter och bin i sin gudomliga ekvation. Ingen varelse eller växt glöms bort i den ekvationen. Det är mycket Gud behöver ta hänsyn till när han skall göra gott mot människan. Han får då inte glömma naturen. Ekoteologin är viktig för teodicéproblemets lösning, 

Kommentarer

Postat av: Titti

Publicerad 2021-10-27 15:58:19

När det gäller ondskan så kan man kanske även kalla det som att många människor fortfarande sover och har ej vaknat upp till upplysning/frälsning och då styrs de mest av sitt ego och handlar inte efter andens lagar utan efter själviska begär...därför ser världen ut som det gör.

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Lars Larsen

Born 1984 in Finland. Norwegian, lives in Stockholm, Sweden. Poet, ecotheologian and ecophilosopher (though not an academic such in both cases, although he studied theology for almost three years at Åbo Academy University), is also called "The monk" ("munken", he is monk in a self-founded monastery order, "Den Heliga Naturens Orden", "The Order of the Holy Nature"), he calls himself "Forest Man Snailson" (Skogsmannen Snigelson) because of certain strong ties to Nature and the animals, founded among other things through many years of homelessness living in tent, cot, cave and several huts in the Flaten Nature Reserve, the Nacka Reserve and "Kaknästornsskogen" outside of Stockholm. He debuted as a poet in 2007 with "Över floden mig" ("Across the river of me"), published by himself, he has also published an ecotheological work, "Djurisk teologi. Paradisets återkomst" (Animalistic theology. The return of paradise") on Titel förlag 2010. He has published the poem collection "Naturens återkomst" (The return of Nature) on Fri Press förlag 2018 together with Titti Spaltro, his ex-girlfriend. Lars's professions are two, cleaner and painter (buildings). Before he was homeless, but right now he lives in Attendo Herrgårdsvägen, a psychiatric group home for mental patients in Danderyd, Stockholm. His adress is: Herrgårdsvägen 25, 18239 Danderyd, Sverige. One can reach him in the comments section on this blog. His texts on this blog are without copyright, belonging to "Public Domain". He is the author of the texts, if no one is mentioned.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela