Forest Man

(Wikipediaartikel om Maria Suutala här)

 

Kära Maria! 

 

Tusen tack för ditt brev. 

 

Gud har hört mina böner, och jag är nu helt fri från skakningar p.g.a. ett särdeles lyckat medicinbyte. Jag bytte från Haldol till Abilify, som är en mycket mildare medicin med mycket mindre biverkningar, och genast första dagen jag tog Abilify upphörde mina skakningar, så gott som helt. Och jag som har suckat så många gånger till Gud om mina skakningar! Gud hör bön, men i sin egen tid svarar han/hon. 

 

Den sista tiden innan jag bytte medicin var särskilt svår. Jag har aldrig skakat så mycket som då, och det ledde till självmordstankar. Hela mitt liv kom att kretsa kring skakningarna och skakningsattackerna, som kom allt tätare. Vid minsta ansträngning kom skakningsattacken över mig. Det verkade som om jag inte kunde anstränga mig alls, och det blev svårt att städa lägenheten och cykla i backar. 

 

Nu är allt det där borta, och jag känner mig som en ny människa. Jag är oerhört lättad. Jag har fått arbetslust och livslust. Nu vaknar jag inte längre med en längtan tillbaka till sömnen, nu går jag inte upp ur sängen med ett inre suck, "inte ännu en plågsam dag". Jag låg mest i sängen den sista tiden före medicinbytet och försökte kämpa mot skakningarna, försökte slappna av. Och jag var så länge i sängen om morgnarna för att döda tid, för att dagen inte skulle bli så lång, och tung att bära. Nu står jag nästan genast upp ur sängen då jag vaknar.

 

Jag har i det sista blivit oerhört fascinerad av Jesu uppståndelse, hans bokstavliga, kroppsliga uppståndelse, som jag tror på. Det har blivit centrum i min tro och i min lektyr och i mitt tankeliv. Jag har också upptäckt att det var centrum i tron för de första kristna. Och jag har kommit fram till att Jesu kroppsliga uppståndelse är historiens mest säkra händelse rent historiskt-kritiskt sett, ingen annan händelse går att bevisa så väl som den, och det var för att den är historiens mest betydelsefulla händelse hittills, som skapat historiens största folkrörelse, kristendomen. 

 

Jag har haft en lätt lyrisk, euforisk känsla sedan jag började med Abilify, jag vet inte om det är medicinbytet som gör det eller om det är mitt nya fokus på Jesu uppståndelse som gör det, dessa två saker har gått hand i hand. 

 

Ja, jag har blivit oerhört fascinerad av Jesu uppståndelse, och har läst flera teologiska böcker i ämnet. Det syns mig som själva kärnan i den kristna tron. Det har blivit kärnan i min tro. Och gissa om jag blev glad när jag fann att det var kärnan och centrum i tron för de första kristna. Inte Jesu död, utan hans uppståndelse var centrum i apostlarnas pingstpredikan. Det har lutheranerna och protestanterna ofta missat. För Luther lär Jesu försoningsdöd på korset ha varit centrum. Jag läser just nu en tysk teolog, född på 1920-talet, Wolfhart Pannenberg, död 2014, på internet archive, en teolog som gjorde Jesu uppståndelse till centrum i sin teologi. När det gäller uppståndelsen, är han min gurus guru, och min guru i ämnet heter William Lane Craig, som var lärjunge till Pannenberg och doktorerade för honom. 

 

Pannenberg är oerhört spännande, Jesu uppståndelse genomsyrar hela hans teologi, och han är varken konservativ eller liberal. I detta stycke påminner han mycket om Jürgen Moltmann, en annan av mina dogmatiska läromästare. Känner du till dessa två?

 

Jag är så fascinerad av Jesu uppståndelse att jag bara vill läsa om det. Men jag försöker varva lite med annan teologi för att inte bli för fixerad. Jag leker teologisk skola för mig själv, har en teologisk skola för mig själv som heter Öfverby klosterskola, där jag planerar och disciplinerar mina studier i teologi, och jag studerar alla huvudämnena utom Gamla Testamentets exegetik, GT är för deprimerande läsning. Men i NT-exegetik går jag en kurs för mig själv som heter "Jesu uppståndelse", och jag skall börja med en bok av Walter Künneth, igen en tysk teolog, mycket konservativ, en bok som heter "The theology of resurrection", från 1933. Öfverby klosterskola är en skola på nätet, med onlinestudier av litteratur på internet archive (en guldgruva), där meningen är att alla elever skall göra som jag, leka skola för sig själv, men man kanske vill låta sig inspireras och vill guidas av min egen skola för mig själv. 

 

Jag vill gå i lära hos Pannenberg och låta Jesu uppståndelse genomsyra hela min teologi, och göra den full av hopp, så att den blir lika ljuvlig som Moltmanns "hoppets teologi". 

 

Jag tror att Jesu uppståndelse genomsyrar hela naturen, så att alla växter och djur känner kraften av den, och är på något plan, kanske omedvetet, medvetna om den. Det är Jesu uppståndelse som ger hundarna deras glädje mitt i deras monotona liv som husses och mattes slavar. Deras livslust går inte att dräpa. Jag har också fått tillbaka min livslust och arbetslust sedan jag bytte medicin, jag dödar inte tid längre, jag utbildar mig till något meningsfullt istället. Förr gick jag 22.00 till sängs och steg upp ur sängen kl 11.00 eller 12.00 nästa dag. Nu går jag och lägger mig kl. 24.00 och stiger upp kl. 8.00 eller 7.00. Ser du skillnaden? Det är verkligen bönesvar, jag har bett så innerligen till Gud om att hela mina skakningar. 

 

Du skrev om att våra lidanden är Guds kärlek till oss. Jag har svårt för den tanken, ty lidandet kom in i världen, inte av Guds vilja, utan genom synd och Satan. Satan gjorde jorden förgänglig, så att lidandet uppstod. Gud har aldrig velat något sånt, och står i krig mot Satan, som är denna världens gud, och ordet världen här kan syfta både på jorden, moder jord, och civilisationen. Satan härskar alltså över denna planeten, och är orsak till allt lidande, jämte demonerna och de onda människorna. Gud vandrar istället omkring och lindrar lidande och helar sjuka, med Jesus och hans änglahär. Gud gör som Jesus gjorde när han var här på jorden. Hur skulle han skicka oss lidanden, när han samtidigt arbetar så frenetiskt på att lindra dem och hela sjukdomar? Nej, den synen på lidanden har vi ärvt av den kristna fundamentalismen, som absolut måste ha en enkel teodicé. Men för mig blir det mycket enklare att se Satan som lidandets upphovsman, och då blir jag långt mer attraherad av Gud och Jesus, annars skulle jag vara rädd för dom, rädd för deras nästa påhitt. 

 

Fundamentalisternas Gud pinar människorna för att de skall bli bättre människor. Dresserar och tuktar. Jesu Kristi Gud vinner våra hjärtan genom att göra gott mot oss, inte genom att sända oss lidanden. Han älskar sina fiender och gör gott mot dem. och vinner så deras tillit och lydnad, i frihet, inte genom förtryckarfasoner. 

 

Den främsta orsaken till att den kände amerikanske bibelforskaren Bart Ehrman tappade tron och blev agnostiker, var lidandets problem, och det var just fundamentalisternas förklaringar som han inte kunde acceptera. Om Gud sänder lidandena, likt i Jobs bok (en gräslig roman), då har man verkligen anledning att tappa tron. Jag hade hoppats att Ehrman skulle förstå att det finns andra kristna alternativ til förklaring av lidandet, som inte gör en rädd för Gud, men då måste man göra upp med Gamla Testamentets gudsbild, och låta Nya Testamentets gudsbild ta över. 

 

* * * 

 

Jag och Titti har diskuterat möjligheten att göra en tågresa till er innan ni flyttar till Finland, kanske redan i sommar. Vad tycker ni om idén? Det skulle vara så givande att få samtala med dig både länge och väl. Vi har så mycket att samtala om. 

 

* * * 

 

Jag och Titti är nu mycket tillsammans, men vi tycker det är bäst att bara vara nära vänner, själsfränder. Kommer vi till dig, så kommer vi tillsammans. 

 

Jag önskar dig, likt Jesus gör, bara lycka och helande, och Guds rika välsignelse!

 

Hälsa Ernst, han får gärna läsa denna minibok!

 

Varma hälsningar från Lars