Forest Man

Nästa natt kom Larelei ensam. Jag passade på att fråga henne om något av det jag grubblat mest över. 

 

"Kära du", sa jag, "får jag fråga om något av det jag grubblat mest över: nämligen lidandet. Varför lider vi. Finns det någon mening med det?"

 

"Nä. Det finns ingen särskild mening. Lidande är meningslöst. Genast när vi börjar söka mening i lidandet får vi en sadistisk gudsbild. Gud sänder vårt lidande osv. Groteskt. Detta är fundamentalismens svar på lidandets problem. Vi i andevärlden accepterar att lidandet inte har någon mening. Och att det inte kommer från Gud. En annan sak är att himlen är som naturen. I skogen och komposthögen förvandlas all skit till himmelsk mull. I händerna på Gud förvandlas lidandet till himmelska ting. Gud kan använda lidandet för sina syften. Vi kan, i bästa fall, renas och luttras av lidandet, så att vi växer och mognas genom det, men det är inget krav från himlen. Man får lov att vara bitter på lidandet. För det är meningslöst. Bara man inte blir bitter på Gud eller någon människa. För Gud är ren och oskyldig som ett lamm i frågan."

 

"Varför kan inte Gud stoppa lidandet?"

 

"Han gör det hela tiden. Han är verksam, mer än du fattar. Han och hela himlens här, alla dem som är medverkande i Domen. Tänk på alla helanden som det rapporteras om, och alla syner och mirakel och paranormala fenomen. Men vi är begränsade. Vi kan inte göra allt. Satan och hans här är mäktiga på jorden. Det är svårt att stoppa dem. Lidandet kommer ju ytterst från dem. Gud kämpar mot Satan, kämpar och lider med mänskligheten, och gör allt hon kan. Men hon är ringa och enkel, och är inte den triumfalistiska och allsmäktiga Gud som fundamentalisterna drömmer om, som kan fixa alla problem hur lätt som helst. Hon är ringa och oskyldig som apor och hundar. Detta är hädelse i mångas öron. Särskilt i Trosrörelsens öron, fast den blivit bättre på sistone. De har så stora förväntningar på Gud. Men det är bättre att vara ödmjuk och erkänna verklighetens begränsningar, istället för att drömma om guld och rikedomar på naturens bekostnad. Då blir man inte så besviken. Men Gud skall inte göra sina trogna besvikna. Gud skall göra mer än de kristna fundamentalisterna drömmer om. De drömmer om guldgator och pärleportar, men också om ett evigt helvete för fienden. Gud skall däremot återställa allt, även Satan och demonerna, som lovat är i de heliga skrifterna. Det är mer än fundamentalisterna har drömt om. I jämförelse med det är guldgator och pärleportar och evig rikedom efter döden för de trogna, att likställa med en lorthög. En enda lorthög, inte mer." 

 

"Annars är ju bajs och kiss något heligt."

 

"Ja, mer än guld och rikedom. Ursäkta liknelsen. Den var civiliserad, oren. En enda hög bajs är mer värt i Guds ögon än hela den traditionella himmelsynens guldgator och pärleportar. För bajs är heligt och hygien är smutsigt."

 

"Tänker du på de väldiga utsläpp som vår hygien innebär?"

 

"Ja, på alla de giftiga medel som människor gör rent med. De hamnar till slut i naturen."

 

"Ja, det är fruktansvärt. Jag skall sluta med sånt. Jag har inte ens råd med sånt. Förlåt mig att jag har horat med hygienen. Det är rena nazismen. Som rashygien ungefär."

 

"Ja, du är förlåten. För oss i himlen är föroreningarna något värre än klimatförändringarna. Ty föroreningarna ligger kvar i hundratusentals år, inte minst kärnavfall och sånt, medan klimatet går i cykler och återhämtar sig i nästa istid, som är rätt snart. Jorden och naturen överlever om inte civilisationen och mänskligheten gör det. Det erkänner t.o.m. "Mr Doom, professor Guy McPherson (f.1960)."

 

"Skall mänskligheten dö ut innan Jesus kommer åter?"

 

"Nej, vi har för bråttom för det. Vi väntar på det rätta tillfället att gripa in. Det kan komma när som helst. När tiden är mogen, kommer vi. Den har varit nästan mogen ända sedan Romarrikets fall, då vi försvann. De kristna trodde ju då att slutet hade kommit, när Romarriket kollapsade och påvekyrkan, monsterkyrkan tog över. Ty de obildade bland dem trodde att Romarriket var hela världen. För dem kollapsade hela världen då. 

 

Vi har väntat på det rätta tillfället i 1700 år nu. Ända sedan Jesu död och uppståndelse. Slutet har aldrig varit riktigt långt borta. Därför hade de första kristna och Jesus inte riktigt fel när de trodde att Apokalypsen skulle komma under deras livstid. Slutet hade kunnat komma, det var helt realistiskt att tro det."

 

"1700 år? Har det inte gått 2000 år sedan dess?"

 

"Nej. Det finns ett hål i tideräkningen på medeltiden, som omfattar ca. 300 år. Fenomenet kallas "phantom time hypothesis" av historikern Herbert Illig, som upptäckte detta 1991. Du stödde hypotesen också i dina tidiga skrifter, men du överdrev hålet, och skrev att det var 700-1000 år, inte 300. Då kände du ännu inte till Illig och hans hypotes. Om det är ett hål på 297 år, som Illig påstår, då lever vi egentligen nu året 1725. Enligt våra beräkningar är hålet lite större, ungefär 313 år. Då lever vi i 1712."

 

"Hålet är ju enkelt att upptäcka. Det hände ju nästan ingenting kulturellt och religiöst under tidig medeltid, från 600-talet till 900-talet. Hur kan man inte lägga märke till något sånt? Hur obildad får man vara?"

 

"Varför upptäcker inte de nytestamentliga forskarna att Nya Testamentet ursprungligen skrevs på arameiska, inte grekiska? Där har du samma fenomen. Hur obildad får man vara? Är det specialiseringen som gör att detta inte upptäcks?"

"Det är det nog. Men det är så mycket prestige inbakat i uppfattningen att Nya Testamentet skrevs på grekiska, så en revolution lär inte uppstå innan civilisationen brakar samman."

 

"Hålet i medeltiden är urenkelt att upptäcka. Ungefär så enkelt som att upptäcka att kejsaren var naken, i sagan. Varför slutar den hellenistiska kulturen så abrupt, varför försvinner alla författare och rörelser, för att uppstå först på elvahundra- och tolvhundratalet? Hur stor är luckan mellan Faltonia Betitia Proba (322 - 370), en av de sista kända hellenistiska romerska skalderna, och Franciskus av Assisi (1182 -1226) , den poet där den romerska poesin återuppstår, om än i kristen form? Hålet är gigantiskt. Ungefär 800 år stort. Det fick dig att tro att hålet är större än 300 år. Samma sak gäller i rörelsernas historia. Hålet där är lika stort."

 

"Herbert Illig avfärdas som konspirationsteoretiker på Wikipedia. Det är för att den etablerade historievetenskapen skulle braka samman om han har rätt." 

 

"En av de första i väst att förespråka arameiskan som Nya Testamentets grundspråk, syriern George M. Lamsa (1892 – 1975), som hade arameiskan som modersmål, avfärdades av en forskare som varande icke-akademiker och unitarie-universalist. Lamsa var så specialiserad att han kunde översätta den arameiska Peshitta-bibeln till engelska, och gjorde det också, men det räckte inte för denna skeptiska forskare. Där har du samma fenomen som inom historievetenskapen. Den nytestamentliga forskningen skulle braka samman om man erkände Lamsas kunskaper."

 

"Men vad är ljuvligare för en kristen än att vara unitarie-universalist? Det var ju den romantiske poeten Coleridge!"

 

"Ja, forskaren som avfärdade Lamsa var fundamentalist, såsom många, ja de flesta av de nytestamentliga forskarna är, mer eller mindre. De har sin fundamentalistiska agenda, att bevara en Jesusbild som passar med tidsandan."

 

"Så den arameiske Jesusen är mer som en helig dåre än den grekiske?"

 

"Ja, det kan du lita på."

 

"Stämmer dateringarna av evangelierna?"

 

"Nej, eftersom arameiskan är grundspråket, skrevs evangelierna redan på 50-talet, samtidigt med de första apostoliska breven. En nytestamentlig arameisk kanon låg färdig redan år 68, enligt våra beräkningar. Ett fåtal skrifter, som Uppenbarelseboken, hann inte komma med i den."

 

"Det stämmer mer överens med den underlige liberale teologen John A. T. Robinsons "redating of the New Testament", hans underligt tidiga dateringar. Gör det evangelierna mer trovärdiga?"

 

"Ja, det gör det. Bibelforskaren John Dominic Crossan & company är hyperkritiska, partiskt kritiska, lite som ateisterna. Gott för dem som inte är rädd för luttring, där det väsentliga utkristalliseras, men förödande för dem som tror t.ex. på Jesu uppståndelse."

 

"Ja, få liberala teologer tror på Jesu uppståndelse, och det fick den stackars helige dåren Jonas Gardell att tappa tron på den också. Jag menar, kroppens uppståndelse. Alla lever ju vidare efter döden, det är väl ingenting märkligt."

 

"John Dominic Crossan menade att Jesu uppståndelse var ingenting märkligt på sin tid, sånt trodde också hellenistiska filosofer och författare på. Men de trodde ju på myter. Jesus var den förverkligade myten. Det finns därför mycket sant i Nya Testamentet. Låt oss ta vara på det i denna hårda tid."

 

Det var allt för den natten.