Dan Anderssons dikt "Fången"
tre trappsteg av fuktig sten -
Jag får vandra dem en gång när bot jag gjort -
genom dörren av järn skall jag blek gå ut
och gråta i solens sken.
I min källarhåla jag talat med Gud -
han var så hög och hård,
han gav oss vreda och stränga bud,
men bländar med glansen av klädnadens fåll
in i nödens och brottens gård.
Tre trappsteg av synd har jag längesedan gått,
tre trappsteg av bot äro ej mer -
jag skall vandra dem sakta år efter år,
och en gång skall jag bada mitt grånande hår
i en sol som aldrig går ner.
(Ur "Svarta ballader", utgiven 1917)