Utdrag från H. Björkes bok "Spiritismen och de nyaste psykiska fenomenen" 1922, början av boken. Följande är början av kapitlet "Sir William Crookes och "anden" Katie King".
Mr Volckman förklarade sig emellertid vara övertygad om att den ande, som han grep, inte var någon annan än mediet själv, utklädd till Katie. I förbigående kan nämnas, att denne mr Volck-
(Florence Cook, sedermera mrs Corner, sir William Crookes ryktbara
medium)
__________________________________________________________
man hade tillhört det Dialektiska Sällskapets undersökningskommitté.
Miss Cook, som kände sig djupt upprörd över händelsen, vände sig till mr Crookes, vilken ju var känd för att just då syssla med sina undersökningar av hithörande fenomen. Hon anhöll nu att han ville taga saken om hand och undersöka de i samband med henne uppträdande fenomenen. Hon å sin sida förklarade sig vilja underkasta sig vilka kontrollåtgärder som helst. Hon hade endast ett syfte: att bli rehabiliterad och fri från den beskyllning för bedrägeri, som vidlådde henne.
Crookes åtog sig saken.
Det låg nära till hands att påstå, att "anden", d.v.s. Katie King, inte var någon annan än mediet självt, d.v.s. Florence Cook. Det påståendet gjordes också och därför gick Crookes ansträngningar ut på att konstatera den samtidiga tillvaron av både medium och "ande".
Tillsammans med Cromwell Varley, fysikern och telegrafexperten, redan omnämnd såsom medlem av Dialektiska Sällskapet, gjorde Crookes ett experiment, som gick ut på att genom en elektrisk säkerhetsanordning kontrollera varje mediets rörelse. Experimentet ägde rum hemma hos mr J.E. Luxmore och leddes av mr Varley. I dörröppningen mellan två rum hängdes ett tjockt draperi för att utestänga ljuset från det bortre rummet, som skulle tjänstgöra som kabinett. Dörrarna i kabinettet stängdes och hela rummet blev noga undersökt, innan seansen tog sin början.
Miss Cook vilade i en länsstol i mörkrummet och underkastades här en mycket egendomlig behandling. Mr Varley, som var specialist på det eletriska området, hade bestämt sig för att uppdaga om miss Cook och Katie voro identiska genom ett både sinnrikt och - som det förefaller - pålitligt arrangemang. Detaljerna äro troligen ointressanta för den, som ej är specialist i elektricitet, men tanken var denna: En ström från två Daniells' element fick passera genom mediets kropp. Ledningstrådarna räckte ut i det ljusa rummet, där i strömkretsen var insatt en mätare, som visade varje avvikelse i motståndet, varav man ögonblickligen kunde se, om miss Cook gjorde någon rörelse inne i mörkrummet.
Katie visade sig och mr Varley, som skrivit en berättelse över seansen, fann att hon hade en slående likhet med miss Cook.
Han framhöll också detta för Katie, som svarade: "Ja, ja!"
Mr Varley gav mycket noga akt på, om Katie skulle göra några rörelser med händerna eller armarna. I så fall - och om hon
(Anden KATIE KING, som förklarade sig i en föregående inkarnation varit hovdam
på drottning Annas tid. (Efter fotografi)
__________________________________________________________________
vore miss Cook! - borde hans apparat omedelbart giva utslag. Vid ett tillfälle, när hon öppnade och slöt handen, liksom när hon skrev, visade emellertid mätaren icke någon förändring.
"Mot slutet av seansen", fortsätter mr Varley, "minskade man belysningen i rummet och Katie tillät mig att nalkas henne, jag fick t.o.m. taga hennes hand. Den var lång, ganska kall och fuktig. En eller två minuter senare lät Katie mig gå in i kabinettet för att väcka miss Cook ur hennes trance. Jag fann henne nedsjunken i sin länsstol i djup medvetslöshet. Hennes huvud hade fallit ned mot den vänstra skuldran, och högra handen hängde ned. Hennes hand var liten, varm och torr. Icke kall, lång och fuktig som Katies."