Forest Man

-Jag tror att jag är villkorslöst och kravlöst älskad av Universum, och att inget jag gör kan rubba detta. Detta har jag känt och hört i möten med änglar från himlen. 

 

-Jag tror att p.g.a. denna kärlek, är min fullkomliga lycka garanterad i det långa loppet, om inte förr, så efter döden. Samma gäller för alla varelser, även de grymmaste. 

 

-Jag tror att Universums fundament är glädje, kärlek, evigt ljus. Och att vi, när vi är lyckliga, är i harmoni med Universum, i enhet med Alltet, inte när vi är olyckliga. 

 

-Jag tror att djuren och växterna, mineralerna och atomerna (som alla är levande varelser) lever i ett inre paradis, en edenisk oskuld, och därför för det mesta är mycket lyckliga, att olyckan bara är en gäst och en främling för dem. De är som spädbarn och foster, som delar detta drag med dem. Lycka är deras grundtillstånd, som de alltid återvänder till efter en stunds eller tids olycka. 

 

-Jag tror att vårt mål som människor är att ingå igen i det paradis som vi ser hos djuren, växterna, mineralerna, atomerna, spädbarnen och fostren, ja hos Adam och Eva före Fallet. Att det inte är att uppnå något, utan att återgå till vårt ursprung, ty vi har alla haft detta paradis i oss en gång, och vi äger det alla i vårt innersta inre, i det fördolda, bakom skräp och skit och bråte. P.g.a. att vi inte kan uppnå detta, utan bara får detta genom att klä av oss bråte, är detta paradis en gåva, och förblir en gåva i all evighet, som vi aldrig kan förtjäna genom att öva, träna, meditera och arbeta. Däremot, när vi skalar av vårt bråte, får vi lust att vara goda och arbeta och offra vår bekvämlighet för världens räddning. 

 

-Jag tror att i mystika upplevelser av inspiration, harmoni och extas, och i nära döden-upplevelser av liknande sort, är det inte så att något tillförs oss som vi inte har, utan det ljuvliga vi känner är p.g.a. att vi klär av oss vårt eländiga jordelivs skal, vårt ego, vår "Gamla Människa", och blir vårt innersta jag, som är glädje och kärlek, som Adam före Fallet. Även droger kan få oss att klä av oss vårt skal. Det kan också hända i drömmar om natten. 

 

-Jag tror att alla religioner förutom kanske Voodoo och satanism, har sina egna vägar till Gud som man skall respektera och lära av, men att Jesus Kristus är av Universum utvald att leda Alltings Återställelse på vår planet (som är den enda fallna planeten i kosmos) och dess tillhörande andevärld (och är således ingen kosmisk Herre, utan en "lokalgud"). Jesu religion är således den högsta religionen på vår planet, men därmed inte sagt att de kristna har nått längst i andlighet bara för att de klär sig med Jesu ord och Bibelns ord. Många utövare av andra religioner kan ha kommit närmare Gud än kristna gjort, kan vara mera "frälsta" än de frälsta själv, mindre "hedningar" än de kristna själv. Även ateister kan vara mera "frälsta" än de frälsta själv. Ty det viktiga är inte vad man tror, utan vad man gör, hur man uppför sig och hur man lindrar lidande. Många skall bli förvånade över att se vem som är i himlen och vem som är i "helvetet" när de kommer till andevärlden efter döden.