Hur många år världen har kvar av de konventionella råoljereserverna om vi förbrukar olja såsom vi gjorde året 2018, in i framtiden
Enligt denna artikel av Ron Patterson* från april 2016 har världen 825 miljarder fat olja i konventionella råoljereserver, hälften mindre än vad man vanligtvis påstår i oljebranschen. Enligt denna artikel av Julianne Geiger från augusti 2019 förbrukade världen under hela året 2018, hela 36,4 miljarder fat olja, som är 6,4 miljarder fat mera än vad professor Kjell Aleklett nämnde att världen förbrukade per år bara för några år sedan. Och då räknas troligen alla flytande fossila vätskor med. Det tror jag också Aleklett räknade in. Eller gjorde han det? Jag är osäker. Man är inte alltid helt tydlig när det gäller dessa frågor. Jag räknar dock gissningsvis med att av de 36,4 miljarder faten olja minst 30 miljarder fat är konventionell råolja.
Då uppstår genast den ödesdigra frågan: hur många år har vi kvar av våra nutida konventionella råoljereserver vid en förbrukning av år 2018:s nivåer in i framtiden (förvisso kan förbrukningen öka ännu en aning, men mycket talar för att vi nått och passerat toppen alldeles nyligen)?
Såhär räknar jag:
Det är tre år sedan år 2016. 3 x 30 = 90
825 minus 90 = 735
735 dividerat med 30 = 24,5
Vi har alltså ca. 24,5 år kvar av oljereserverna om Ron Pattersons uppskattning av reserverna stämmer. Om reserverna är dubbelt så stora, såsom man vanligtvis tror i oljebranschen, har vi 49 år kvar. Av allt jag vet om energifrågorna (jag har läst många böcker och otaliga artiklar i ämnet), känns det som om Ron Patterson har rätt gällande reserverna, och de kan t.o.m. vara ännu mindre, p.g.a. de ovetenskapliga och korrupta metoder man använder för att uppskatta reserverna, ökända inom oljebranschen, där allt handlar om profit, och där man ofta uppger för höga reserver för profitens skull, ja räknar med långa tider av tillväxt i framtiden som ska ge oss bättre teknologi för att komma åt annars oåtkomliga oljereserver till ett överkomligt pris.
Vi har redan använt över hälften av all utvinningsbar konventionell råolja. Julienne Geiger skriver i ovannämnda artikel av henne: "But using the estimates above, if we’ve used somewhere between 1.1 trillion and 1.5 trillion barrels of oil since the beginning of time, what’s next?"
Geiger är inte riktigt tydlig med om detta gäller alla fossila vätskor eller bara konventionell råolja. Men hur vi än vänder och vrider på det, har vi ändå använt upp över hälften.
Vi har använt mellan 1,1 och 1,5 biljoner fat råolja, och har 825 miljarder kvar, ifall Geiger höll sig till konventionell råolja i sin uppskattning av vad vi har använt tills idag. Peak Oil brukar inträffa när vi använt hälften av all olja, så enligt de som studerat enskilda oljekällor, ja så uppför sig enskilda oljekällor. Varför verkar vi först i det sista ha passerat oljetoppen? Svar: vår bubbelekonomi har pressat toppen framför oss i långa tider, med gigantiska subventioner till oljeindustrin och otrolig teknologi, vilket gör nergången så mycket mer brant när den kommer.
Bara 24,5 år kan vi ha kvar av dagens konventionella råoljereserver. 24,5 år in i framtiden är vi på året 2043.
49 år in i framtiden är vi på året 2068. (På sajten Collapse/Reddit var det någon som påstod att vi hade 44 år kvar av konventionella oljereserver. Min siffra är något ditåt)
Alltså, redan 2043 kan de utvinningsbara konventionella råoljereserver som vi har idag vara helt tomma (förvisso kommer vi att upptäcka mer konventionell råolja i framtiden, men successivt mindre och mindre, i en neråtgående, antagligen efterhand accelererande kurva), men den oljerelaterade kollapsen kommer långt innan, ty reserverna minskar sakta, mer och mer, så vi får lov att sakta vänja oss vid mindre och mindre olja, något som leder till nerväxt i ekonomin, och därför kollaps, ty ekonomin är beroende av ständig tillväxt, som helst ska accelerera, så fungerar ränteekonomin.
På basen av beräkningarna ovan låter det också rimligt att exportoljan i världen tar slut kring 2030 (som jag skrev om i detta blogginlägg), jag skulle säga senast då. Det är ju bara 13 år innan reserverna tar slut.
Oljeepoken är alltså definitivt över under min livstid, kanske redan när jag är i femtioårsåldern, om Ron Patterson har rätt. Och den kan vara över snarare än så.
Förbered er på hårda tider, vänner, hårt för gammeladam, vår gamla, syndiga civiliserade människa, men gott för den nye Adam, vår himmelska, naturliga människa som älskar enkelhet och nyttig askes.
P.S.1: I denna engelskspråkiga artikel från 2012 varnar man för att Saudi Arabien inte kommer att ha någon olja att exportera 2030.
P.S. 2: Jag räknar inte med skifferolja- och oljesandsreserverna i mina uträkningar, eftersom skifferolje- och oljesandsindustrin är bubblor, där, när bubblorna spricker och investerarna vettskrämda flyr, vi också förlorar så gott som alla reserver, som blir alltför olönsamma att utvinna (de är olönsamma redan nu, men bubblan håller investeringspengarna inflytande). Kondensat av olika slag och naturgasvätskor räknar jag inte heller med, då de har bara begränsad användning i energivärlden, och inte kan sägas vara likvärdiga med konventionell råolja. Raffinaderierna har begränsad kapacitet att behandla kondensat och naturgasvätskor, som marknaden just nu flödar över av. Kondensat och naturgasvätskor innehåller bl.a. mycket lite diesel, bland alla fossila vätskor är ju diesel själva motorn i världshandeln. Även olja från oljesand och skifferolja innehåller mycket lite diesel. Det mesta av det är bara bra för plasttillverkning.
* Ron Patterson är den som driver bloggen "Peak Oil Barrel", och har samlat en betydlig expertis i Peak Oil-frågor. Han är en pensionerad dataingenjör som har jobbat på kraftverk och bl.a. i Saudiarabien i det stora statliga oljebolaget Saudi Aramco. Han har följt Peak Oil-frågorna ganska från deras begynnelse, från året 2000, två år efter att första artikeln i frågan publicerades. Sin blogg har han drivit sedan 2013, och den är en av de mest besökta Peak Oil-bloggarna. Jag anser den också mycket seriös.
