Då vetenskapen tog sig an det övernaturliga. Den store kemisten William Crookes' undersökningar av det paranormala. Del 7
Utdrag från H. Björkes bok "Spiritismen och de nyaste psykiska fenomenen" 1922, början av boken. Följande är slutet av kapitlet "Sir William Crookes gör överraskande experiment":
Mr Crookes fick bevittna vidunderliga saker tillsammans med Home. Så t.ex. såg han honom fullständigt lyfta sig över golvet vid olika tillfällen, där det varje gång var lätt att kontrollera förhållandet.
Mr Home har f.ö. lyft sig själv vid en massa tillfällen och inför en mängd olika vittnen. Det mest berömda fallet är då han svävade ut genom ett fönster och kom in genom ett annat. Den händelsen är bevittnad av greve Dunraven, lord Lindsay och kapten C. Wynne och ägde rum 14 juli 1874. Crookes säger om dessa intressanta fenomen: "Att förkasta dessa uppenbara manifestationer skulle vara detsamma som att förkasta varje mänskligt vittnesbörd av vad slag detta än vore. Ty i hela den heliga eller profana historien finns intet faktum, som stöder sig på säkrare bevis."
Crookes ansåg sig ha kommit på spåren en ny kraft, som han kallade den psykiska kraften, och ville med den benämningen poängtera, att det inte var fråga om "nervenergi" eller dylikt. Varje människa är mer eller mindre i besittning av psykisk kraft. Men i särskilt hög grad är detta fallet med medierna. Då dessa efter utförda och framgångsrika experiment ofta befinna sig nästan i vanmakt, antog Crookes, att den psykiska kraften har ett intimt samband med livsprocessen.
Som vi sett, blev Crookes ganska förhånad och beledd av samtiden. Man måste därför beundra hans mod att tränga tappert på för att se, vart vägen skulle leda. Vad J. Arthur Hill skrev om oppositionen mot Det Dialektiska Sällskapets kommittéberättelse, skulle nog kunna tillämpas även på motståndet mot Crookes:
"Huru tvärsäkra och talrika än skeptici förekomma i tidningarna", skriver han, "och varsomhelst eljest, där de ej bli utsatta för ett korsförhör, är det egendomligt att iakttaga huru skygga som duvor de bli, när det gäller att inför ett sakkunnigt - även inför ett skeptiskt - forum redogöra för skälen till att de anse experimentens resultat vara beroende av taskspeleri eller felobservationer. Det visar sig att skeptici ifråga aldrig haft någon personlig erfarenhet av fenomenen eller - om de haft sådan - att de aldrig varit i stånd att tala om huru taskspeleriet utföres eller vari felobservationen ligger."
Faktum är, att de resultat, vartill de senaste årens forskning kommit, visat sig bestyrka mr Crookes erfarenheter. Framför allt de underbara ting, som professor Crawford i Belfast lyckats utföra, och som visar huru litet vi i själva verket känna till både oss själva och naturen.
Pontus Wikner har rätt, när han säger: "Det finns ingenting övernaturligt. Förefaller någonting vara det, beror det endast därpå, att vi ej ännu känna till naturens alla lagar och former."
