Forest Man

Sverige importerade ca. 402 000 fat olja per dag under året 2018. Importoljan kommer idag huvudsakligen från fyra länder: Ryssland, som vi importerar mest från, och som åtföljs av Norge, Nigeria och Venezuela. Jag har inte nyare uppgifter än från 2017 (jag hämtar uppgifterna från Svenska Petroleuminstitutets sida om export om import av olja). År 2017 importerade vi också från Storbritannien, men jag är osäker på om vi gör det idag. År 2017 importerade vi ännu från Danmark, men det året gick Danmark från att vara oljeexportland till att bli oljeimportland, så vi förlorade vår danska olja.

 

Hurdana är framtidsutsikterna för vår svenska oljeimport? Den är dyster. Norges oljeproduktion peakade 2001, föll länge, men har återhämtat sig lite på senare tid, sedan 2014, men fallit ytterligare under de senaste åren. Nigerias oljeproduktion peakade 2005, och har fallit sen dess, Venezuelas oljeproduktion peakade 2008, och har fallit sen dess. Rysslands oljeproduktion förväntas av vissa oljeexperter att peaka 2021, om bara drygt ett år, se denna artikel. Storbritanniens oljeproduktion peakade 1999 och har fallit sen dess, men har återhämtat sig lite, lite på senare år.

 

Alltså, alla de huvudländer vi importerar olja från, har peakat för långa tider sedan, alla utom Ryssland, som snart förväntas peaka.

 

När tar oljeexporten slut från huvudländerna? Jag har uppgifter från oljegeologen Jeffrey Brown i denna youtubevideo (från en konferens 2007) att Rysslands oljeexport förväntas ta slut 2024, och Norges 2025. Det låter ganska realistiskt än idag, man kan kanske tänka sig några fler år, men när man betänker att den största oljeexportören, Saudi Arabiens oljeexport av vissa experter förväntas ta slut 2030, kan Norge och Ryssland knappast exportera längre än till 2030. Men jag håller mig till Browns uträkningar nu.

 

Vem skall ersätta Norge och Ryssland som oljeexportör till Sverige, när deras oljeexport tar slut? Det lär bli svårt att hitta, då många länders oljeexport tar slut långt innan 2030. 2030 är nämligen det år då vissa experter tänker sig att all exportolja på den globala marknaden är slut. Och Sverige har många hårda konkurrenter om den sista oljan. Kommer Sverige att klara sig i tävlingen ända tills 2030? Det blir intressant att se. Åtskilliga länder är mer militariserade än Sverige. Jag räknar med att den sista oljan kommer det att krigas om, och jag skulle inte förvånas om ett tredje världskrig bryter ut på 2020-talet, som handlar om att säkra den sista oljan.

 

Om Norges och Rysslands exportolja till Sverige försvinner kring 2025, och ingen ersättare hittas, förlorar vi nästan två tredjedelar av vår olja. Och Sverige är helt beroende av olja, en stor del av transportsektorn går fortfarande på oljeprodukter. Fossila bränslen utgör ca. 30 procent av Sveriges totala energianvändning, enligt denna artikel av Naturvårdsverket, uppdaterad idag. Största delen utgjordes av olja år 2014, enligt denna bild. Jag får inte fram nyare uppgifter, men jag tror oljans andel av de fossila bränslena idag är ganska samma som 2014.  

 

Oljan är akilleshälen i världsekonomin, och även i Sveriges ekonomi. Transporterna och handeln är kärnan i ekonomin. Fungerar inte de, står hyllorna tomma snart, ja även våra kraftverk stannar av, då inte ny kol och nytt uran kommer in. Olja finns inbakat i allt, professor Kjell Aleklett sa en gång ganska lustigt, att "vi äter olja".

 

Det behövs inte att vi förlorar två tredjedelar av vår olja för att det ska gå åt pipsvängen. Det behövs kanske bara fem procents bortfall. Det kan vara dödsstöten för vår bubbelekonomi, som bara letar efter nålar att sticka hål på sig. Samma situation råder globalt, i alla länder.

 

Jag skrev nyligen i ett inlägg där jag sa att vi i väst har minst 5 år kvar att leva, troligen 15, som mest 30 år. De fattigaste i Sverige kan mycket väl dö av oljebristen som kommer om fem år, om Jeffrey Browns uträkningar stämmer. Och Sveriges kollaps kan börja för allvar då, ja t.o.m. snarare. Jag skrev i detta inlägg nyss om att år 2030 är kollapsen total i Sverige. Då räknar jag med att kollapsen börjar för allvar kring 2025, och tar fem år för att bli total. Det är inte helt osannolikt. Det beror mycket på vad som händer internationellt. Många förutspår en global ekonomisk kollaps värre än den 2008 redan nästa år, så det hela kan börja innan vi får slut på vår importolja. Varför? Jo, mycket beror på de fossila bränslenas EROEI, "Energy returned on energy invested", och blir den för låg, hjälper det inte hur stora våra reserver av fossila bränslen är, man kan nämligen också finkamma havet på guld och bli rik därpå, men det är föga lönsamt, det berikar kanske några få men utarmar de flesta, som måste slava för de rikas guld ända in i döden. Ungefär så ser också vår globala bubbelekonomi ut, den är full av slaveri och ofattbar utsugning, för att göra någon promille av världsbefolkningen rikare och rikare. Och det är så det ser ut när EROEI:n är låg, då blir det som i min bild av att utvinna guld från världshaven. När några få pressar de sista dropparna av kraft ut ur världsbefolkningen, för att bli ännu lite rikare, då vet vi att kollapsen är här. Och det kommer inte att se ut som en kollaps för de som är rika, i början, men de fattiga vet att änden är när, och sjunger om himlen och Jesu återkomst.

 

Hur har jag inte längtat efter kollapsen. Det startade på allvar 2008, då jag blev psykiskt sjuk, och blev pinad för det av psykiatrin. Under vintern 2008/2009 längtade jag så efter änden, att jag räknade hur många dagar jag hade kvar att leva om jag blev ca. 85 år gammal. 20 000 dagar, blev det. Det kändes inte som så mycket. Det skulle jag nog klara av. Men jag längade efter döden, och den längtan har hållit i sig sedan dess, mycket p.g.a. trauman från psykiatrin. Min längtan efter kollapsen har varit en slags maskering av min längtan efter döden. Likaså min längtan efter Jesu återkomst. Ack, så mycket jag har forskat i "Herrens tider och stunder". Jag minns 2012, vilka förväntningar jag hade då. Beräkningarna ovan är bara en del av denna längtan efter kollapsen (mitt oerhörda intresse för Peak Oil likaså), då vi har ridit ut människodjävlarnas girighet, till sist. Jag väntar ivrigt på kollapsen, inte bara för att jag själv vill dö (jag är inte deprimerad idag, det handlar bara om en längtan efter himlen och Kristus), men också för att skapelsen och mänskligheten skall bli befriade från girighetsdjävlarna, och kunna skapas på nytt av Herren själv. Himlen väntar också, betydligt mer tålmodiga än jag, jag som ofta har bönfallit "Gud" om att göra slut på Babylon/civilisationen, bönfallit "henom" genom att skriva domedagsdatum på väggarna. Men sådana mirakel är tydligen inte möjliga, civilisationens djävulskap måste ridas ut, väntas ut, tills den kollapsar av sin egen tyngd. O, vilken dygd tålamodet dock är!

 

Men jag har känt som ekonomen Peter Schiff, som för några år sedan sade om USA:s ekonomi att "I don't want to dig the hole deeper, I want to get over with it" (fritt ur minnet, något ditåt sade han)

 

Liknelsen om blodsugarbonden, som jag skrev nyss, är en bild för hur jag känner mig, och jag identifierar mig med kon i liknelsen.